Serieåret som gick – 2018

Serieåret 2018 har utan tvivel varit ett av de mest innehållsrika jag upplevt sedan mitten av 80-talet, då Epix drog igång och slutet av 90-talet då Seriestaden tog fart.

MÖTESPLATS SERIER
Det stora projektet var förstås Mötesplats Serier på Malmö universitet. Projektet som sådant startade redan under hösten 2017, men kom igång ordentligt i början av året, mycket tack vare en fantastisk insats av serieskaparen Saskia Gullstrand, som anställdes som projektets assistent. Saskia var inte den enda serieskapare som anställdes  av mötesplatsprojektet.  Daria Bogdanska, Amalia Alvarez och Steve Nyberg ingick också i teamet i rollen som serieskapare/forskningsassistenter, med uppdrag att skapa kopplingar mellan sina egna arbeten och forskningen på K3, vilket resulterade i högre seminarie, podcast, utställning och att en rad kontakter etablerades, precis som det var tänkt.

Vi bjöd även in till olika workshops. Masterclass i fanzines och artist books, workshop i japansk shibori på KKV-Textil, linoleumtryck och bokbinderi på Fanzineverkstaden. Till det föreläsningar, seminarier m m. Samt ett mycket uppskattat gästspel av Hanneriina Moisseinen från Finland.

Dessutom arrangerade vi en seriepedagogisk kongress (den första i landet), ett möte kring seriearkiv och en flera dagar lång workshop i serier och arkeologi i Ystad med den engelske arkeologen och serieskaparen John Swogger (som arbetat som ”site illustrator” på utgrävningarna i Çatalhöyük i 10 år, för att förklara nivån för er som förstår er på arkeologi).

På den Seriepedagogiska kongressen medverkade lärare och pedagoger från Serieskolan, Kvarnby Folkhögskola, Malmö universitet, Fridhems folkhögskola, Bryggeriets gymnasium, Kulturskolan och frilansande seriepedagoger.

Vi åkte på studieresa till Hamburg med Natalia Batista och Elise Rosberg från Nosebleed Studio och Amalia Alvarez  och Steve Nyberg, för möten med cheferna för Tokyo Pop och Pyramond press, samt besök på Designhögskolan – HAW och träff med professor Anke Feuchtenberger och hennes studenter och alumner.

En del av arbetet kretsade kring utställningar. Vi stod som medproducent till Grafiska Museet i Helsingborgs serie- och tryckhistoriska vandringsutställning, med premiär i Eskilstuna. Vi var även medarrangörer till release för antologin Draw The Line och vi ordnade en tävling för yrkesverksamma serieskapare kring Ingmar Bergmans 100-årsjubileum på temat Bergman i Skåne, där första priset – 25.000 kronor gick till Johanna Larsson Pinedo för serien “Nisse och gänget”.

Från utställningen av de vinnande bidragen i Bergman-tävlingen. Johanna Larsson Pinedo och Steve Nyberg. På tredje plats kom Aiden Kvarnström

Det har varit en omtumlande upplevelse att möta så många människor med en sådan mängd spännande projekt och idéer om hur seriekonsten kan utvecklas.
Att det blivit så lyckat är mycket tack vare den stora insats som gjorts av alla medverkande; serieskapare, studenter, kursdeltagare, lärare, seriepedagoger, forskare, förlag, ideella organisationer, Hybriden, Fanzineverkstaden, Seriefrämjandet, Film i Skåne, Region Skånes Kulturförvaltning, Malmö Stad mfl. Fortsättning följer under 2019.

EGNA SERIER
Jag har publicerat två större verk under året. Katarina Matilda från Vendel, som skildrar min farmors mors liv, med början i ett fattigt torp i Uppland, därefter som piga, sömmerska och uppasserska i Stockholm i slutet av 1800-talet, som hustru till ångbåtsmaskinisten Carl-Oskar Holm och slutligen som änka och pensionär på ett hem för bättre bemedlade kvinnor i Enskede. En klassresa som ligger närmre i tiden än vi kanske förstår. I februari kommer jag presentera ett paper om arbetet med serien på ett forskningssymposium i Århus på temat “Materialities in comics”.

Det andra verket är del två av liftartrilogin, Lift-52, som handlar om min pappas upplevelser i början och mitten av 50-talet i Europa. En resa som återigen tar honom till södra Frankrike och möten med liftarungdom från hela Europa.

Omslaget till Lift-52, med inspiration från bildtidningen Se.

Just nu arbetar jag på den tredje och sista delen i trilogin.  Den handlar om hans resa till Tanger 1955. En mycket spännande berättelse, som beskriver hur han under två månader blir en del av svensk-kolonin där. Människor som bytt ut kylan och inskränktheten i ”kråkvinkel-Sverige” mot sol, värme och frihet. ”…en brokig samling, mestadels gamla vinddrivna existenser.” som Alice Timander, själv en av afrika-svenskarna, skrev i sina memoarer 1989.

Från ett av breven min pappa sände hem från Tanger, vintern 1955

SERIEFORSKNING
I februari presenterade jag arbetet med Kooperatören på det högre seminarium på K3 och nu i höst publicerades min artikel ”Fanzines and Swedish Comics Memory” i antologin Comics Memory – archives and styles. Arbetet med denna text har tagit mer än två år och är nog något av det jag är mest glad över att ha kunnat ro i land. I den bidrar jag med  ny kunskap om det svenska seriefältets ursprung i mötet mellan den avantgardistiska popkonsten och ett gäng seriesamlare som, mycket tack vare Roy Lichtenstein, plötsligt fick något gemensamt.

Nina Ernst och David Gedin i panelsamtal om serieforskning på Stockholms internationella Seriefestival. Foto: Rolf Lindby

Jag var även moderator i ett samtal om serieforskning med David Gedin från Uppsala universitet och Nina Ernst, Lunds universitet på Stockholms Internationella Seriefestival på Kulturhuset i Stockholm, samt vid ett spännande samtal om den tyska seriescenen med Reinhard Kleist och Natalia Batista, arrangerat av Goethe-institutet, på Rum För Serier i Malmö.

NÄSTA ÅR
Flera saker är på gång och jag kan lova att det inte kommer att bli mindre innehållsrikt.

/Gunnar Krantz

30 år i Malmö

I år är det 30 år sedan jag flyttade från Stockholm till Malmö. En flytt som finns skildrad i boken Största Möjliga Allvar (Optimal 2011). För att fira denna tilldragelse publicerar jag här ett något förkortat utdrag och några  svartvita fotografier (plus ett bonusfoto) från den boken. Från en tid då Malmö fortfarande var grått som betong.

Möllevångstorget 1988

MALMÖ 1988
På väg hem från Berlin stannade jag till i Malmö.  Maria, som jag lärt känna på Konstskolan i Kristianstad, extraknäckte som våffelbagare i Folkets Park. Jag åt en våffla och gick sedan runt och tittade på den risiga parken.

På kvällen gick vi ut för att ta en öl. Det fanns två ställen runt Möllevångstorget som höll öppet någon timme efter kl 22.00. Det ena hette Retro. Därinne samlades kulturmänniskorna. Det andra hette Orient och var en råbarkad sjömanskrog. Vi började på Retro och gick sedan till Orient. Där blev det snart slagsmål. En man kastade ett bord fullt av ölglas över ända, blev själv utslängd och fortsatte sedan att slåss utanför på gatan. Det var som att vara med i en film.

Runt Möllevången fanns slitna arbetarkvarter med billiga lägenheter. Ska du inte flytta hit, undrade Maria, som kände till min bostadssituation i Stockholm. Nä, tyckte jag. Att efter fem år i huvudstaden ha tillkämpat sig ynnesten att få bo i smyg på ett kontor, redigera Spindelmannenklubben åt MarvelChristian och stå i kö för att få köpa en öl. Ge upp allt det?

Domusvaruhuset på Södra Förstadsgatan innan det byggdes om till Triangeln

Min bror David bodde också i Malmö. Han gick på Forum, en konstskola som låg långt före både Mejan och Valand i jakten på den nya konsten. Postmodernism kallades det. I en gammal turbinhall visade en konstsamlande miljonär den nya konsten från New York och på gallerierna visades de trendigaste stockholmskonstnärerna. Min brorsa kände någon som hade en ledig etta. Ville jag ha den?

Det var alltså inte någon möllanvurm som gjorde att jag flyttade till Malmö. Några möllankramare fanns inte i slutet på 80-talet. Det var en praktisk lösning på mina bostadsproblem. Planen var att bo i Malmö över vinterhalvåret, jobba ihop så mycket pengar som möjligt och sedan bo billigt i skärgården under sommaren.

Jag gick till arbetsförmedlingen och sökte jobb. Något det på den tiden fanns gott om. Jag jobbade i olika omgångar som städare, tidningsbud, postsorterare, lagerarbetare och på fabrik. Mina kompisar i Stockholm trodde jag var galen när jag berättade mina planer. Malmö! Sveriges tråkigaste stad. Det enda som var bra med Malmö, var att det låg nära Köpenhamn. Det var ju i Stockholm allt hände! Ja, så kanske det var. Men i Malmö var hyrorna och maten billig. Dessutom var stan alldeles lagom stor. Varje gång jag gick ut träffade jag någon jag kände. Inte som i Stockholm, där man var tvungen att avtala möte per telefon. Ja och så var det ju nära till Köpenhamn där allt var ännu billigare p g a den starka svenska kronan. Köpenhamn, en kontinental storstad med ett helt annat utbud än lilla Stockholm. Men allt det här upptäckte jag efterhand. Till en början var mitt fokus helt på att jobba ihop pengar.

Saxtorps potatis på Ystadgatan

Arbetsdagen började kl tre på natten. Då gick jag på mitt skift som tidningsbärare. När detta var avklarat kring 6-snåret, åkte jag ut till Presam, nere i hamnen och ställde mig vid löpande bandet och sorterade tidningar. Vi distribuerade tidningar till södra Sverige, ända upp till Växjö. Allt som gick ut i pressbyrån och matvarubutikerna. Det jobbet gjorde att jag fick en fysisk förståelse för tidningsmarknaden och dess olika målgrupper. Veckotidningar som Året Runt och Allers, sorterades buntvis från pallar på golvet. Publikationer med lägre upplaga plockades från fack. De minsta tidningarna låg allra sist, bredvid löpsedlarna. Det var annonsblad för traktorer, religiösa blad och någon enstaka gång Pox eller Elixir. De enda serietidningar som sorterades pallvis var Fantomen och Kalle Anka.

Till en början var jag ganska ensam om att vara serietecknare i Malmö. Den enda folk kände till var Tony Manieri. Han tecknade ”Ståkkålms-Ringo” i Kvällsposten.  Jag fick en fast sida i gratistidningen Reflektion. Jag startade med en ganska konventionell humorserie, men efterhand gav redaktionen mig fria händer att göra vad jag ville. Jag började experimenterade både med innehåll och form. Humor, satir, lokalanknutet. Särskilt det lokala uppskattades. Malmö var en vit fläck på seriekartan. Efter en händelselös resa till Köpenhamn vintern 1989, fick jag idén att skildra denna ingående på en helsida i tidningen. Men istället för 20 små rutor, blev det 20 sidor.

Idoffhuset vid Triangeln

Det var alldeles för många sidor för Reflektion och för få sidor för att göra bok av. Jag skickade köpenhamnsserien till Horst. Han ville inte ha den. Den var för lång, tyckte han. För innehållslös. För tråkig. Ja, jag minns inte allt vad han sa. Självupptaget självbespeglande i självbiografisk form var inte tänkbart i slutet på 80-talet, såvida man inte samtidigt hade en politisk agenda, eller proppade serien full med nakna bröst. Allt annat var småborgerligt petande i den egna navelluddet – ungefär. Vem trodde jag att jag var egentligen? Robert Crumb?

Vill du läsa resten av boken går det bra att beställa den från seriekonst.se

Ny kurs i journalistiska och dokumentära serier på Malmö universitet

Till våren startar vi en fjärde seriekurs på Malmö universitet, denna gång med  inriktning mot journalistiska och dokumentära serier. Två genrer inom seriemediet som blivit alltmer aktuella, mycket tack vare serieskapare som Joe Sacco, Marjane Satrapi, Art Spiegelman, Alison Bechdel m fl. Även i Sverige har dessa serier tagit plats och fått stor uppmärksamhet, bl a  genom serier av Liv Strömquist, Mats Jonsson, Frida Ulvegren, Steve Nyberg, Daria Bogdanska och Amalia Alvarez.

Om kursen
På kursen får du lära dig att planera, förbereda och skapa journalistiska och dokumentära serier. I kursen får du en introduktion till journalistiska och dokumentära principer och får även lära dig att reflektera över de praktiska etiska och kulturella implikationer dessa serier för med sig. Kursen har en nära koppling till den aktuella serieforskningen på området.

Kursen ges på engelska
Kursen ges på engelska, vilket gör den möjligt för inresande studenter från våra partneruniversitet. Detta innebär att du kommer att ha möjlighet att träna din engelska och möta serieintresserade studenter från andra universitet.

Ansökan
Kursen är öppen för alla med intresse av serier och journalistik och dokumentärt berättande. Det enda förkunskapskravet är genomgångna universitetsstudier på 30 HP.

Läs mer om kursen och ansök här senast den 15 oktober: JOURNALISTIC AND DOCUMENTARY COMICS AT MALMÖ UNIVERSITY

Vi har en plan!


2011 startade den första seriekursen på Malmö högskola. Sedan dess har mycket hänt . En kurs har blivit tre, vi har utbyte med två ledande serieutbildningar i Europa, serieforskningen ökar och sedan november 2017 pågår även samverkansprojektet mötesplats:serier. Serierna har blivit en viktig del av landets yngsta universitet och därmed fått en relevans – ett värde – som kanske inte tidigare varit lika tydligt.

Samtidigt är serieforskningen på stark frammarsch runtom i världen. Som serieskapare kanske en inte tänker att det är den akademiska karriären  som ligger närmast till hands. Samtidigt är den särskilda kunskap vi utövande serieskapare har viktig i forskningen. Det är det vi arbetar med på K3 – att förena teori och praktik, att lära genom att göra och vice versa.
Mycket har hänt sedan 2011 och ännu mycket mer kommer att hända inom en snar framtid.

Det vi gör nu är att bygga upp ett nytt sammanhang som inte tidigare existerat på det svenska seriefältet. För dig som är intresserad av att ta reda på mer  är ett första steg att gå en fristående kurs.

Här är en lista på kurser som kan vara av intresse för dig som är seriekapare:
Serieteckning och visuellt berättande – seriernas teori och praktik.
Digital Comics – digitala serier, distansutbildning på engelska.
Character design, ges också på engelska.
Narration across media/Storytelling, en mer teoretisk kurs kring berättande i olika format. Ges på engelska.
Visual communication in contemporary media. En kurs som undersöker  bildflödet i samtida medier.
Utställningsdesign, halvfart, ges på e m/kväll.
Visuell kommunikation, Kandidatprogram med möjlighet till specialisering i illustration/berättande bild.
Grafisk design, kandidatprogram.

Ansökningstiden går ut den 16 april.

Ansök här: www.mau.se

 

 

 

 

 

 

Sökes: Serieskapare till mötesplats:serier

Hur skapar vi förutsättningar för att behålla, utmana och utveckla framstående serieskapare i regionen?  Hur skapar vi större möjligheter för samverkan och utbyte mellan seriefältet och andra aktörer? Och hur kopplar vi på bästa sätt regionens seriekultur till den stadigt växande serieforskningen och den internationella scenen.

Möjliga svar på några av dessa frågor hoppas vi kunna få genom att som första Högskola i landet utlysa anställningar för serietecknare – att utifrån sin specifika kompetens bidra till den tvärvetenskapliga miljön på K3.

FAQ

– Vad ingår i arbetsuppgifterna?

Tjänsterna är på deltid 30% och under tre månader. Tanken är att de serieskapare vi anställer förutom sitt eget självständiga arbete, ska delta i på gemensamma institutionsövergripande möten, seminarier, forskargruppsmöten m m.

–Vad finns det för resurser?

Vi kommer att erbjuda arbetsplatser i Niagara och Orkanen, samt fullt utrustade bildverkstäder med bl a A3 scanner, skrivare (även storformat), Cintiq, tillgång till datorer (PC och Mac) med Adobe CS, m fl program. Men viktigast av allt är de resurser vi har i form av forskande och undervisande personal. Bland K3s dryga 80 medarbetare finns ett stort intresse för seriemediet och dess möjligheter. Vi förväntar oss därför spännande möten på tvärs över disciplingränserna.

–Vad förväntas mer av mig?

Vi förväntar oss att du:

  • Är yrkesverksam serieskapare.
  • Är drivande, tar egna initiativ och har ett väl förankrat nätverk på både den nationella och den regionala seriescenen.
  • Har god kännedom om det samtida seriefältet, såväl nationellt som internationellt.
  • Har förmåga att arbeta självständigt.

Vi förväntar oss också ett motivationsbrev där det framgår varför du ser dig som lämplig för denna anställning, med exempel på tidigare genomförda samverkansprojekt, för uppdraget relevanta anställningar och presentation av nuvarande verksamhet.

Ansökan gör du här: Serietecknare/Assistent

Har du fler frågor, maila gunnar.krantz@mah.se

mötesplats:serier drivs av Institutionen för Konst, Kultur och Kommunikation, K3, med stör av Region Skåne och Faktulteten för Kultur och Samhälle – Malmö Högskola.

mötesplats:serier uppdatering

 


HÄNT SEDAN SIST OCH KOMMANDE AKTIVITETER:

mötesplats:serier hade kickoff den 26 oktober på Malmö Högskolas nya innovationsmiljö – Storm. Uppslutningen var god och i stort sett alla regionala aktörer på seriefältet fanns representerade. Efter intensivt visionsarbete intogs lunch på Restaurang Vindstilla. Resultatet från kickoffen håller som bäst på att sammanställas och kommer att ligga till grund för kommande workshops och programpunkter.

Saskia Gullsstrand som driver serieskaparplattformen Underlandet är sedan 1 november anställd som projektassistent på mötesplats:serier. Saskia kommer att ansvara för koordinering och genomförande av några av de planerade aktiviteterna inom projektet.

En workshop för seriestuderande i regionen kommer att ske i samverkan med Tusen Seriers nya fanzineverkstad, som just nu håller på att etableras nära MittMöllan i Malmö. Målet med workshopen är att utforska gamla och nya tryckeri- och bokbindningstekniker och skapa fanzines för presentation på en planerad serieutställning på Grafiska Museet i Helsingborg till våren. Denna workshop återkommer senare med särskilt inbjudna yrkesverksamma serieskapare. I samband med den planeras även ett möte kring seriearkiv och seriesamlingar.

Vi anställer!
Under november kommer vi även att anställa serieskapare i ett unikt försök att skapa samverkan med den aktuella forskningen. Det vi söker är serieskapare med egna visioner, som är intresserade av befinna sig i den tvärvetenskapliga miljö K3 erbjuder, att ta del av den forskning som pågår och bidra med sin kompetens. Anställningen är på deltid (20%) och sträcker sig över tre månader.  Annons med arbetsbeskrivning och ansökansförfarande kommer inom kort att publiceras på mah.se.

KALENDARIUM:
Kommande event på mötesplats:serier 2017:

Torsdag 30/11. KL 13.00-17.00 Lokal: Niagara B0E15. Symposium med aktuella svenska serieforskare.

Torsdag 14/12. Workshop på Hybridens fanzineverkstad på Mittmöllan, för seriestuderande. Gamla och nya tryck- och bokbindningstekniker.

Onsdag 20/12 Kl 10.15-12.00. Lokal: K3 Studio i NIC0541. Föreläsning med Professor Bernard Perron från University of Montreal. Perron forskar bl a om skräck i dataspel, film och serier.

 

UNDER PLANERING 2018:

Två separata workshops. Mer info om dessa kommer senare.

Studieresa till Hamburg med besök på bl a HAW – Hochschule des angewandte wissenchaft och deras utbildningar i serieteckning och illustration. Även här kommer info senare.

 

KONTAKT:

Missade du kickoffen och vill bli en del av mötesplatsen – skicka ett mail till gunnar.krantz@mah.se

mötesplats:serier drivs av Institutionen för Konst, Kultur och Kommunikation, K3, med stör av Region Skåne och Faktulteten för Kultur och Samhälle – Malmö Högskola.

mötesplats:serier

Ända sedan slutet av 60-talet har det bland serievänner talats om serieforskning och ställts krav på mer pengar till seriekulturen. Trots det har mycket litet hänt och där det verkligen skett något, har det ofta varit tack vare eldsjälar, småförläggare, initiativ från folkhögskolor och enskilda forskare. Men dessa mycket små resurser har gett god utväxling i något som ibland till och med kallas det Svenska Serieundret, vilket lett till att Sverige idag har en rik och mångfacetterad seriekultur. Mycket av denna utveckling har utgått från Seriestaden Malmö och sedan de första seriekurserna startade på K3 (2011) har ett allt större intresse riktats mot serierna även på Malmö Högskola. Detta  har resulterat i en levande akademisk miljö bestående av forskare, serieskapare och studenter och har i sin tur skapat attraktiva utbildningar, möjliggjort för en tät koppling mellan utbildning och serieforskningen, samt bidragit till internationalisering i o m  utbyte med några av Europas ledande serieutbildningar.

I regionen finns både en stark konstnärlig- och en akademisk miljö kring serierna. Det som saknas är en tydlig koppling mellan dessa och en strategi för att samla dem till ett slagkraftigt sammanhang.

Den 1 januari 2018 blir Malmö högskola universitet. I målbilden för universitetet ingår utbildning och forskning av hög kvalitet som sker i samverkan med omgivande samhället. Detta ska bl a uppnås genom strategiska satsningar på forskarnätverk, fokusområden och nya forskningsprogram. På K3 ingår serierna i denna strategi och här finns goda förutsättningar för att påbörja arbetet med att skapa den ovan efterlysta samverkan med målet att skapa en mötesplats för serierna med fokus på samverkan mellan olika aktörer; serieskapare, forskare, utbildningsanordnare, entreprenörer m m för ett ökat gränsöverskridande utbyte – regionalt, nationellt och internationellt.  

mötesplats:serier ska:

  • Skapa förutsättningar för att utmana och utveckla framstående serieskapare och serieforskare i regionen att aktivt bidra till fältets utveckling.
  • Skapa större möjligheter för samverkan och genom utbyte mellan seriefältet och andra aktörer/branscher.
  • Koppla regionens seriekultur till en internationell kontext.

mötesplats:serier vill skapa ett sammanhang i Skåne, som gör det möjligt för serieskapare, serieforskare och andra som på ett eller annat sätt vill utveckla och förstå seriekonsten att få tillgång till bättre resurser, större nätverk och fler möjligheter. Projektet har sin hemvist på Institutionen för Konst, kultur och kommunikation,K3 och drivs med stöd av Region Skåne.

mötesplats:serier söker projektassistent

Läs mer här: Projektassistent till mötesplats:serier

mötesplats:serier drivs av Institutionen för Konst, Kultur och Kommunikation, K3, med stör av Region Skåne och Faktulteten för Kultur och Samhälle – Malmö Högskola.