≡ Menu

Med risk för att skapa dålig stämning

Inledningen på denna text är lite jobbig. Den innehåller teori. Något jag av erfarenhet vet att en del seriefans inte alltid är så jätteglada över att behöva förhålla sig till. Är du en av dem ber jag dig att hoppa till nästa stycke, där det smaskiga börjar. Men oj! Nu skapade jag kanske lite dålig stämning. Påstå att du som läser detta… Att du inte tycker som jag…
I så fall bjuder jag på det! [click to continue…]

{ 0 comments }

Prisrekord på Svenska seriefanzin

Under året har intresset för gamla seriefanzin och amatörserietidningar skjutit i höjden. Det gäller framförallt utgåvor från slutet av 70-till det tidiga 80-talet och flera av mina gamla tidningar har gått för (kan jag nog tycka) svindlande summor i hundralappar räknat. Att seriefanzin skapat en samlarmarknad är kanske inte så märkligt. De finns i en ytterst begränsad upplaga, är väldokumenterade ( i Thud/Bild&Bubbla och Fanzineindex 2001). Sedan är de givetvis en viktig länk i den Svenska seriehistorien. Min egen väg in i yrket gick via dessa enkelt framställda publikationer och drömmen för min del handlade både om att teckna serier och ge ut dem i egna tidningar. Den drömmen tog ordentlig fart när jag flyttade hemifrån för att börja på gymnasiet i Kristianstad. [click to continue…]

{ 0 comments }

Nya sätt att skapa serier

Många handböcker i serieteckning utgår enligt min erfarenhet från ett industriellt synsätt, där metoden att framställa serier lika gärna skulle kunna handla om hur man på bästa sätt producera bilar och kylskåp. Detta produktionssätt, som idag framstår som en norm, uppstod på 30-talet i animationsindustrins efterföljd (Disney var som bekant ett stort fan av Henry Ford) för att förse den snabbt växande serietidningsmarknaden med nytt material utan att bli beroende av skickliga (och högavlönade) tecknare. Serieskapandet blev en kollektiv process där den individuella insatsen tonades ned, där varje person i kedjan var anonym och utbytbar och där makten och kontrollen över både material och karaktärer, helt och hållet tillföll ägaren. [click to continue…]

{ 0 comments }

Vad kostar ett serieverk?

RM2

Hamsterkorv på burk. Serieinstallation av Les Requins Marteaux. Angoulême 2006. Foto: Gunnar Krantz

Är förlagan till en offsetplåt verkligen något att hänga på väggen? Mot bakgrunden av alla serieutställningar tycks svaret på frågan vara ja och personligen kan jag inte komma undan att jag tycker det är intressant att se ”hur det är gjort”. Vilken penna som använts, färgläggningsteknik, format, retuscheringar o s v. Riktigt intressant till och med. Ett rent fackmässigt förhållningssätt med andra ord. Jag har själv också gjort mig skyldig till ett flertal sådana utställningar, med egna och andras verk. Med ibland lyckat resultat.
Men är det konst? [click to continue…]

{ 1 comment }

Seriestaden – men sen då?

sf_bok

Fullt blås
Malmö är verkligen Seriestaden. Det konstaterar jag lugnt efter förra veckans alla evenemang. Kulmen var förstås lördagens nyinvigning av Science Fictionbokhandeln på nytt premiumläge på Södra Förstadsgatan – med geek-pride parad, blåsorkester som spelade temat ur Star Wars och signeringar inne i butiken av Dennis Gustafsson, Natalia Batista, Lars Krantz och Lisa Wool-Rim Sjöblom.
Samtidigt arrangerade Svenska Tecknare seminariet Prata! på Form/Design Center. Ämnet var serietecknarnas villkor och inleddes med en föreläsning av Sara Granér och efterföljande debatt med bl a Sara Hansson och ST:s jurist Åsa Anesäter. [click to continue…]

{ 0 comments }

Seriebutiken i Nottingham

I varje ny stad jag kommer till, brukar jag försöka hitta de lokala seriebutikerna, för att få en överblick över stadens/landets seriekultur, men också som en jämförelse med de vi har här hemma. På 70- och 80-talen var det en spännande detektivjakt, där slumpen ofta avgjorde utgången. Jag minns t ex högarna av gamla Metal Hurlant för inga pengar alls i Paris 1978, de välfyllda tidningsställen med underground-comix på coffe-shops i Amsterdam och på Fantask Köpenhamn. Tidningar som idag går för stora pengar på nätauktionerna. Jag minns också det storslagna intryck Forbidden Planet gjorde på mig, i London 1978. De välfyllda butikerna i studentkvarteren i Paris, besvikelsen i New York 1994 och det första mötet med seriekulturen i Bryssel några år senare. Seriebutiken är en bra referenspunkt, en termometer över seriernas tillstånd och kulturella värde. [click to continue…]

{ 0 comments }

Serieåret 2015

001_comics

Serieåret 2015 inleddes  med seriestudenternas utställning på Malmö Högskola, samtidigt som distanskursen Digital Comics, som gavs för första gången också hade sin slutpresentation. Det är alltid lika intressant att se att hur kurser som bara sträcker sig över en termin resulterar i så starka och spännande verk. [click to continue…]

{ 0 comments }

Free Dawit – Teckningar till stöd för Dawit Isaak

dawit_isaak_auctionet
Just nu pågår en nätauktion på de teckningar som ett antal svenska serietecknare gjort på inbjudan av Svenska Penklubben till förmån för Dawit Isaak, som varit fängslad i 14 år utan vare sig rättegång eller dom. Teckningarna har under ett par år fritt kunnat användas av media i kampen för att få honom fri. Nu kommer de  att ställas ut på Riche i Stockholm, för att sedan auktioneras ut via en nätauktion, som pågår till och med fars dag den 8 november. Behållningen kommer att gå till Befria Dawit Isaak kampanjen. [click to continue…]

{ 0 comments }

Motståndet mot serieskolorna

L1000328
Kan man utbilda serietecknare? Det var frågan som länge delade den svenska seriecommunityn i två läger. De som var för och de som var emot tanken på att serietecknandet gick att tillägna sig i skolbänken. Till en början hörde jag till de som var emot. Jag hade själv inte haft möjligheten att gå på någon serieskola (eftersom det inte fanns någon) och åren på konstskola hade snarare fjärmat mig från seriemediet än fått mig att närma mig det. Min egentliga skola var fanzinen, försöken att bli publicerad i Svenska Serier och åren på Epix-redaktionen och så som man själv gjort, tänker man ofta att alla andra också måste göra. [click to continue…]

{ 0 comments }

Sensationella serier på Malmö Konsthall

IMG_4941

Just hemkommen från seriekonferens i Paris, dyker jag in på Malmö Konsthall för att ta del av Ad Reinhardt. Det ska villigt erkännas, junder min utbildning var det inte Reinhardts hårda abstrakta former eller ”svartmålningar” som lockade. För en ung konststudent var det svårt att förstå hur målarhjärtat kunde bulta för flata färgytor, pålagda utan spår av vare sig pensel eller hand. Men efter att ha läst Reinhardts konstserie (i ordets rätta bemärkelse) förstår jag det bättre. Men det är inte den insikten som är utställningens stora behållning. [click to continue…]

{ 0 comments }