Detta år är utan tvekan ett av de roligaste och mest produktiva jag upplevt. Framför allt beroende på att jag haft möjlighet att helt ägna mig åt ett stort konstnärligt forskningsprojekt, finansierat av Vetenskapsrådet. Det heter Autografisk dubbelexponering – den tuschade svarta linjens narrativa egenskaper i tecknade serier. I det undersöker jag den tuschade linjens […]
Tecknade serier och materialitetSerieforskaren Ian Hague beskriver materialstudier inom tecknade serier som något som handlar om att titta på de fysiska ”grejer” serierna är gjorda av, och fundera över hur de kan påverka både läs- och skaparupplevelsen (Hague 2017, 159). Den mest fysiska “grejen” i seriekonsten är utan tvekan det svarta tuschet. Märkligt nog har […]
Det blev en lyckad release för Serier för vuxna, boken om Epix på Rönnells antikvariat. Robert Aman har verkligen gjort ett stordåd då han letat upp och intervjuat i stort sett alla som var inne på redaktionen och vände. Dessutom med den vetenskapliga stringens ämnet förtjänar. En formidabel forskargärning som justerar bilden av seriernas 1980-tal. […]
Serieåret inleddes med publicering i C’est bon anthology (CBA#59). Serien “Drift Apart” är ett utdrag ur projektet The Gunnar Krantz Experience en samling 4-sidiga serienoveller i A3-format, som utgår ifrån fotografier tagna i Kristianstad i slutet på 70-talet och början på 80-talet. “Drift Apart” är en adaption av Robert Johnson blues “Love in vain” från […]
Invigningstal av Gunnar Krantz, i samband med uställninges öppning, den 29 november 2023 på Malmö Konsthall, Verkstan. I år 2023 är det 25 år sedan jag kom på att kalla Malmö för seriestaden. Ett kvarts sekel. Det är en ansenlig tid i alla sammanhang. En siffra som kräver eftertanke och reflektion. Vad har hänt under […]
Hösten 1999 Då och då träffade jag Rasmus och Patrik över några öl och lite serieskvaller. De var betydligt oftare ute i svängen än jag och satt gärna på Skolgatans Ölcafé, Nyhavn eller något av de andra ölhaken runt Möllan. Nu berättade de att det kommit ett nytt gäng serietecknare till stan. Det var studenterna […]
Från full aktivitet och känslan av ett slags begynnande samarbete till “tack och hej leverpastej!”. Inte ett öre hade jag fått för mitt arbete heller. Tvärtom hade jag själv sponsrat Kvarnby med utskrifter, kopiering, kuvert och porto och lagt ned timmar på planering och möten. Vad värre var, jag hade fått kollegor att ställa upp […]
Åratal av arbete med marknadsföring hade lärt mig hur man skiljer ut sig från mängden och jobbar man med nollbudget handlar det om att få det lilla att se stort ut. I slutet på 90-talet överfördes den mesta informationen på papper. För den med begränsad budget var kopiatorn guld värd. Ett kopierat papper är rätt […]
Den 16 februari 1999 levererade jag mitt första utkast till läroplan för Serietecknarkursen till Hanse. I följebrevet förklarade jag att upplägget utgick ifrån att kursens lärare kom in med olika kompetens och att jag själv kunde tänka mig att bidra. Om det kunde ordnas skulle jag förse Kvarnby med mina kunskaper och branschkontakter. Jag skrev […]
Jag tänkte aldrig att jag skulle bli lärare. Än mindre på en serieskola. Min syn på serieskolor var att de var onödiga. Teckna serier var inget man lärde sig i skolbänken, menade Sture Hegerfors redan i första numret av Svenska Serier (1979) och jag höll länge med honom på den punkten. Det fanns inga serieskolor […]