seriestaden malmö – SERIEPOLITISKA TEXTER

December 13, 2022December 13, 2022

Folkbildning och kulturskola en viktig resurs för de kulturella och kreativa branscherna

I utredningen Kreativa Sverige (Sou 2022:44) presenteras förslag för en strategi för främjande av hållbar utveckling för företag i kulturella och kreativa branscher. Framtiden ser onekligen ljus ut för de som arbetar med att utveckla, skapa, producera, sprida och bevara varor och tjänster som inom kulturella, konstnärliga och andra kreativa uttryck. Längtan efter att vara kreativ synes också stor. Enligt professor Micael Dahlen hamnar kreativa yrken högst på listan över svenskarnas drömjobb – 19 procent när en önskan om att bli författare, stjärnkock, artist eller konstnär (SvD 22-10-11). Hur utbildningsvägen till dessa yrken ser ut är dock ofta oklart och lyfts heller inte nämnvärt fram i den statliga utredningen, som mer talar om behov av kompetenshöjning för de redan yrkesverksamma. Dock nämns folkbildningen och då särskilt folkhögskolan som en viktig komponent, både vad gäller utbildning av framtida kulturella och kreativa aktörer och som arbetsgivare åt dessa. Även kommunala kulturskolan lyfts fram som en viktig aktör för återväxt inom den kreativa sektorn, då den möjliggör ett första insteg i olika kreativa branscher även för de som befinner sig utanför storstäderna eller har små ekonomiska medel. Men folkbildningen och den kommunala kulturskolan gör så mycket mer. Den verkar även som förmedlare av kompetens och upprätthållare av infrastruktur. Det mest kända exemplet är det “svenska musikundret”, som återkommande fått sin förklaring i de kulturella ekosystem som skapats tack vare samverkan mellan kulturskolan och folkbildningen. Men även Malmös position som “seriernas huvudstad” är ett bra exempel.

Nästa år har det gått ett kvarts sekel sedan Malmö fick epitetet “seriestaden”. Det skedde på ett event på den nystartade kulturföreningen Inkonst och kom att resultera i en snöbollseffekt för serieintresset i staden. När Kvarnby Folkhögskola startade Serieskolan började föräldrar med serieintresserade barn höra av sig dit. Tyvärr kunde inte Kvarnby hjälpa dem och det fanns heller inga andra kurser att rekommendera. För att lösa problemet vände jag mig till barnkultursekreteraren i Malmö, som lotsade mig vidare till planeringssekreteraren på Kulturskolan. Där ville de gärna pröva en kurs i serieteckning, förutsatt att jag kunde ordna fram pedagoger. Jag samlade några kollegor och vi startade en självorganiserad studiecirkel i seriepedagogik genom Folkuniversitet. Den blev en utmärkt kompetensutveckling och avslutades med en studieresa till Bryssel med besök på serieprogrammet på Luca Art Academy. Studieresan kom att bli avgörande för oss som var med, men också för den fortsatta utvecklingen för Malmö som seriestad. Kulturskolans seriekurser blev snabbt framgångsrika och fick uppmärksamhet på riksplanet, bl a genom Kulturrådets tidskrift Barn+Ungdom. En annan satsning där serierna tog plats var med utställningar på ABF:s litterära loft på Hedmanska gården och när kulturskolan flyttade in i Kulturhuset Mazetti 2004 var det naturligt att serierna fick en permanent hemvist där med ett seriecenter. Intresset utgjorde även grunden för serie-specialisering på Bryggeriets gymnasium och 2011 etablerades serierna slutligen på Malmö universitet.

Seriernas framgång i Malmö beror mycket på pragmatiskt lösningar och förmågan att verka mellan olika stödformer och utväxlingen av de relativt sett små resurserna har varit betydande. Den infrastruktur som byggts upp kring serier i Malmö och den möjliga utbildningsgången; från kulturskolans kurser, via gymnasiala-, eftergymnasiala-, universitets- och doktorandstudier är på många sätt unik. På Malmö universitet sker nu en snabb utveckling inom serieforskningen genom etableringen av plattformen Malmö University Comics Hub. Förra året blev Pascal Lefévre från Luca Art Academy i Bryssel hedersdoktor och vårt internationella symposium om seriearkiv lockade forskare och arkivexperter från USA, Frankrike, Belgien och de nordiska länderna.

Mot bakgrund av detta går det att konstatera att vägen till framgång handlat om samverkan mellan flera olika parter; från enskilda individer, stiftelser, ideella initiativ, föreningar, bibliotek, folkhögskola, gymnasieskola och studieförbund till universitet och att den redan etablerade infrastruktur som här kunnat nyttjas varit avgörande.

Gunnar Krantz

Källor:
https://www.svd.se/a/WRjWjg/micael-dahlen-om-att-byta-jobb-yrket-svenskarna-drommer-

https://www.lararen.se/folkhogskolan/skolpolitik/sa-drabbas-folkhogskolan-av-regeringens-budget

SOU 2022:44

January 4, 2020October 8, 2020

Serieåret som gick 2019

I min förra årskrönika lovade jag att 2019 skulle bli minst lika innehållsrikt som 2018. Så har det också blivit.

Serier
Jag har tecknat två serier. Två månader i Tanger avslutades innan sommaren och väntar nu på att bli publicerad. Serien baseras på min fars lift till Marocko i mitten på 50-talet. De två lift-serier jag gjort dessförinnan är en slags upptakt till denna spännande berättelse som skildrar en svunnen epok.

Omslaget till Malmö Rock City Comics nr 1.

Jag har även gjort en kortare serie: Malmö Rock City Comics. En novellserie, tryckt i tvåfärg i liten upplaga på A2-risografen vi köpte in under året. Halva upplagan delades ut på Bokmässan. Resten skingrades snabbt för vinden.

Undervisning
Jag har undervisat på tre seriekurser, “Journalistic and Documentary Comics”, “Serieteckning och Visuellt berättande” samt “Digital Comics”, där jag även var kursansvarig. Det är inte första gången jag ansvarat för en distanskurs, men första gången för en som gått online. Jag tror mycket på denna undervisningsform när det gäller serier och hoppas kunna få fortsätta utveckla den. Jag har även ansvarat för comics-delen av “Storytelling/Narration Across Media”.

Journalistic and Documentary Comics slututställning.

Konferenser, mässor och festivaler
Första konferensen för året var Comics and Materiality arrangerad av Nordic Summer University, winter symposium på Århus universitet. Jag presenterade ett paper kallat “New ways of making comics” om min serie Katarina Matilda från Vendel.

I Oxford pratade jag om serier och liftning under rubriken “The hitchhikers guide to post-war Europe – re-enacting travels on paper”. Konferensen hette Comics & Travel och arrangerad av Oxford Comics Network och TORCH, The Oxford Research Centre in the Humanities. Joe Sacco och Paul Gravett var key-note speakers.

Puben The Eagle and Child i Oxford där “The Inklings” träffades och läste högt för varandra; Tolkien, C S Lewis m fl.

I Malmö pratade jag om serier och undervisning under rubriken “Teaching comics in Malmö – the City of Comics” på NordMedia konferensen, där jag även satt i panelen som diskuterade serien The Beast – making a living on a dying planet (2018) med professor Patrick McCurdy.

I mars åkte jag till Oslo för att opponera på Bendik Kaltenborns 50% phd-seminarium på Konsthögskolan i Oslo och i slutet av juni blev jag inbjuden av Rolf Classon att moderera tre scenframträdanden på Seriefestivalen i Skillinge. Jag har också skrivit en hel del, bl a omTöpffer och litografins betydelse för de tidiga serierna, en artikel som är på gång att publiceras ganska snart.

Den stora litografipressen på Konsthögskolan I Oslo

SerieLab på Mau
Året största projekt är dock fortsättningen på “Mötesplats Serier”, kallat “SerieLab på Mau”. Tanken är att skapa en plattform för samverkan mellan Malmö universitet och olika aktörer på fältet; yrkesverksamma serieskapare, forskare, bransch m. fl. Sedan projektet “Mötesplats Serier” avslutades har serieforskningen stärkts på Malmö universitet, bl. a genom inrättande av ett forskningsnätverk “Comics Research Lab”, som samlar och synliggör den serieforskning som bedrivs på universitetet. http://comicsresearchlab.mau.se

Även det konstnärliga utforskandet av seriemediet har stärkts efter “Mötesplats Serier”. Bland annat genom A2-Risografen, som gör det möjligt att producera konstnärliga och experimentella trycksaker.

Serieskolan 20 år
Serieskolan i Malmö som startade 1999 fyllde följaktligen 20 år, vilket firades med utställning och fest, där ett av inslagets var ett scenframträdande med några av skolans lärare; Stina Hjelm, Fredrik Strömberg, Sara Hansson och undertecknad.

/Gunnar Krantz

Serieskolan i Malmö firade 20 år med utställning på Rum För Serier och fest på Inkonst.

July 2, 2019October 8, 2020

Det händer i Skillinge – här och nu!

Tänk om det fanns en tidsmaskin, som gjorde det möjligt att få vara med om den kreativa miljön i Andy Warhols aluminiumfolie-dekorerade ateljé, eller få vara en av de första som fick se och höra band som Ramones, Blondie och Talking Heads på CBGB’s i New York. De som var med uppfattade kanske inte de historiska vingslagen. Men i efterhand står det klart att det var där det hände. Just där och då!

En sådan upplevelse hade jag förra veckan på Skillinge Seriefestival, arrangerad av Rolf Classon, som egentligen just gått i pension, men nu återkommit både som festivalgeneral och förläggare på Kartago/Cobolt.

Max Anderssons figurer gömmer sig bakom buskaget

I en avslappnad och trivsam miljö på Skillinge Teater i det lilla fiskeläget samlades under två dagar serietecknare, förläggare, redaktörer, översättare, kritiker, journalister, seriefans m m och interagerade med den serieintresserade publiken och skapade med hjälp av serieutställning, bokmässa, föredrag, panelsamtal och workshops vad jag skulle vilja kalla en slags kollektiv föreställning – eller happening, om den svenska seriekulturen. Från 50-talet och fram till och med idag.

Att på en så idyllisk plats och under så trevliga former få möjlighet att möta så många framstående serieskapare, att få ta del av inte bara deras serier utan också deras tankar och visioner (och oanade talanger – som t ex Joakim Pirinens makalösa framträdande som Evert Taube) är förstås fullständigt unikt och något som bara händer just här – och nu!

Den svenska seriekulturen är relativt sett mycket ung. Från 50-talets serietidningar till dagens grafiska romaner har det inte gått stort mer än 70 år. Det finns de som upplevt allt detta och som fortfarande är aktiva (Jan Lööf t ex). Samtidigt sker en tillströmning till fältet i en omfattning, som åtminstone jag bara kunnat drömma om. Nya sammanhang, uttryck och förmågor stiger fram och tar sin självklara plats. Också det blir tydligt i Skillinge, med serieskapare som bland andra Moa Romanova, Freja Erixån, My Palm och Agnes Jakobsson.

Efter att ha läst Gabriela Hinchcliffe Voglios doktorsavhandling ”Jaget, laget, Dotterbolaget – En studie av feministiskt nätverkande och rummets betydelse” (2019) och Lars Nilssons masteruppsats ”Med en schysst Seriestad kan man slå hela världen med häpnad – om Seriestaden Malmö, dessa aktörer och serienätverk” (2017) inser jag att det inom seriekulturen i Sverige idag finns långt större krafter i rörelse än vad som går att föreställa sig och att det vi kommer att få se framöver förmodligen kommer att överträffa alla våra förväntningar.

Mats Källblad framför Loshult Linemans “We Can’t Keep Him”

En som redan överträffat sig själv är festivalgeneralen, vilket blir än mer tydligt då det är dags att ställa upp för gruppfotografering. Rolf Classon ropar ut oss på gräsmattan framför sin vitrappade skånelänga. Det är knappt fotografen får in oss i tredubbla led i bildrutan. Och då är vi ändå bara en bråkdel av alla som potentiellt skulle kunna vara med.

Det är då, i detta sällskap jag tänker att det är här det händer och att så här kan det också se ut; vajande rågfält, vallmo och blåklint med bornholmsfärjan mot horisonten. Här och nu!

/Gunnar Krantz, som medverkade på Skillinge Seriefestival som moderator för:

Samtal med fanzinskaparna Johanna Larsson Pinedo, Karin Hjalmarsson, Ola Forssblad, Marre Huss och Ylva Oknelid.

Samtal med Knut Larsson om Aniara.

Samtal med Jonas Darnell och Johan Kimrin om Herman Hedning, Valhall och två framgångsrika Kickstarterkampanjer.

December 7, 2018October 8, 2020

Serieåret som gick – 2018

Serieåret 2018 har utan tvivel varit ett av de mest innehållsrika jag upplevt sedan mitten av 80-talet, då Epix drog igång och slutet av 90-talet då Seriestaden tog fart.

MÖTESPLATS SERIER
Det stora projektet var förstås Mötesplats Serier på Malmö universitet. Projektet som sådant startade redan under hösten 2017, men kom igång ordentligt i början av året, mycket tack vare en fantastisk insats av serieskaparen Saskia Gullstrand, som anställdes som projektets assistent. Saskia var inte den enda serieskapare som anställdes av mötesplatsprojektet. Daria Bogdanska, Amalia Alvarez och Steve Nyberg ingick också i teamet i rollen som serieskapare/forskningsassistenter, med uppdrag att skapa kopplingar mellan sina egna arbeten och forskningen på K3, vilket resulterade i högre seminarie, podcast, utställning och att en rad kontakter etablerades, precis som det var tänkt.

Vi bjöd även in till olika workshops. Masterclass i fanzines och artist books, workshop i japansk shibori på KKV-Textil, linoleumtryck och bokbinderi på Fanzineverkstaden. Till det föreläsningar, seminarier m m. Samt ett mycket uppskattat gästspel av Hanneriina Moisseinen från Finland.

Dessutom arrangerade vi en seriepedagogisk kongress (den första i landet), ett möte kring seriearkiv och en flera dagar lång workshop i serier och arkeologi i Ystad med den engelske arkeologen och serieskaparen John Swogger (som arbetat som ”site illustrator” på utgrävningarna i Çatalhöyük i 10 år, för att förklara nivån för er som förstår er på arkeologi).

Vi åkte på studieresa till Hamburg med Natalia Batista och Elise Rosberg från Nosebleed Studio och Amalia Alvarez och Steve Nyberg, för möten med cheferna för Tokyo Pop och Pyramond press, samt besök på Designhögskolan – HAW och träff med professor Anke Feuchtenberger och hennes studenter och alumner.

En del av arbetet kretsade kring utställningar. Vi stod som medproducent till Grafiska Museet i Helsingborgs serie- och tryckhistoriska vandringsutställning, med premiär i Eskilstuna. Vi var även medarrangörer till release för antologin Draw The Line och vi ordnade en tävling för yrkesverksamma serieskapare kring Ingmar Bergmans 100-årsjubileum på temat Bergman i Skåne, där första priset – 25.000 kronor gick till Johanna Larsson Pinedo för serien “Nisse och gänget”.

Det har varit en omtumlande upplevelse att möta så många människor med en sådan mängd spännande projekt och idéer om hur seriekonsten kan utvecklas.
Att det blivit så lyckat är mycket tack vare den stora insats som gjorts av alla medverkande; serieskapare, studenter, kursdeltagare, lärare, seriepedagoger, forskare, förlag, ideella organisationer, Hybriden, Fanzineverkstaden, Seriefrämjandet, Film i Skåne, Region Skånes Kulturförvaltning, Malmö Stad mfl. Fortsättning följer under 2019.

EGNA SERIER
Jag har publicerat två större verk under året. Katarina Matilda från Vendel, som skildrar min farmors mors liv, med början i ett fattigt torp i Uppland, därefter som piga, sömmerska och uppasserska i Stockholm i slutet av 1800-talet, som hustru till ångbåtsmaskinisten Carl-Oskar Holm och slutligen som änka och pensionär på ett hem för bättre bemedlade kvinnor i Enskede. En klassresa som ligger närmre i tiden än vi kanske förstår. I februari kommer jag presentera ett paper om arbetet med serien på ett forskningssymposium i Århus på temat “Materialities in comics”.

Det andra verket är del två av liftartrilogin, Lift-52, som handlar om min pappas upplevelser i början och mitten av 50-talet i Europa. En resa som återigen tar honom till södra Frankrike och möten med liftarungdom från hela Europa.

Omslaget till Lift-52, med inspiration från bildtidningen Se.

Just nu arbetar jag på den tredje och sista delen i trilogin. Den handlar om hans resa till Tanger 1955. En mycket spännande berättelse, som beskriver hur han under två månader blir en del av svensk-kolonin där. Människor som bytt ut kylan och inskränktheten i ”kråkvinkel-Sverige” mot sol, värme och frihet. ”…en brokig samling, mestadels gamla vinddrivna existenser.” som Alice Timander, själv en av afrika-svenskarna, skrev i sina memoarer 1989.

SERIEFORSKNING
I februari presenterade jag arbetet med Kooperatören på det högre seminarium på K3 och nu i höst publicerades min artikel ”Fanzines and Swedish Comics Memory” i antologin Comics Memory – archives and styles. Arbetet med denna text har tagit mer än två år och är nog något av det jag är mest glad över att ha kunnat ro i land. I den bidrar jag med ny kunskap om det svenska seriefältets ursprung i mötet mellan den avantgardistiska popkonsten och ett gäng seriesamlare som, mycket tack vare Roy Lichtenstein, plötsligt fick något gemensamt.

Jag var även moderator i ett samtal om serieforskning med David Gedin från Uppsala universitet och Nina Ernst, Lunds universitet på Stockholms Internationella Seriefestival på Kulturhuset i Stockholm, samt vid ett spännande samtal om den tyska seriescenen med Reinhard Kleist och Natalia Batista, arrangerat av Goethe-institutet, på Rum För Serier i Malmö.

NÄSTA ÅR
Flera saker är på gång och jag kan lova att det inte kommer att bli mindre innehållsrikt.

/Gunnar Krantz

October 9, 2018October 8, 2020

30 år i Malmö

I år är det 30 år sedan jag flyttade från Stockholm till Malmö. En flytt som finns skildrad i boken Största Möjliga Allvar (Optimal 2011). För att fira denna tilldragelse publicerar jag här ett något förkortat utdrag och några svartvita fotografier (plus ett bonusfoto) från den boken. Från en tid då Malmö fortfarande var grått som betong.

MALMÖ 1988
På väg hem från Berlin stannade jag till i Malmö. Maria, som jag lärt känna på Konstskolan i Kristianstad, extraknäckte som våffelbagare i Folkets Park. Jag åt en våffla och gick sedan runt och tittade på den risiga parken.

På kvällen gick vi ut för att ta en öl. Det fanns två ställen runt Möllevångstorget som höll öppet någon timme efter kl 22.00. Det ena hette Retro. Därinne samlades kulturmänniskorna. Det andra hette Orient och var en råbarkad sjömanskrog. Vi började på Retro och gick sedan till Orient. Där blev det snart slagsmål. En man kastade ett bord fullt av ölglas över ända, blev själv utslängd och fortsatte sedan att slåss utanför på gatan. Det var som att vara med i en film.

Runt Möllevången fanns slitna arbetarkvarter med billiga lägenheter. Ska du inte flytta hit, undrade Maria, som kände till min bostadssituation i Stockholm. Nä, tyckte jag. Att efter fem år i huvudstaden ha tillkämpat sig ynnesten att få bo i smyg på ett kontor, redigera Spindelmannenklubben åt MarvelChristian och stå i kö för att få köpa en öl. Ge upp allt det?

Min bror David bodde också i Malmö. Han gick på Forum, en konstskola som låg långt före både Mejan och Valand i jakten på den nya konsten. Postmodernism kallades det. I en gammal turbinhall visade en konstsamlande miljonär den nya konsten från New York och på gallerierna visades de trendigaste stockholmskonstnärerna. Min brorsa kände någon som hade en ledig etta. Ville jag ha den?

Det var alltså inte någon möllanvurm som gjorde att jag flyttade till Malmö. Några möllankramare fanns inte i slutet på 80-talet. Det var en praktisk lösning på mina bostadsproblem. Planen var att bo i Malmö över vinterhalvåret, jobba ihop så mycket pengar som möjligt och sedan bo billigt i skärgården under sommaren.

Jag gick till arbetsförmedlingen och sökte jobb. Något det på den tiden fanns gott om. Jag jobbade i olika omgångar som städare, tidningsbud, postsorterare, lagerarbetare och på fabrik. Mina kompisar i Stockholm trodde jag var galen när jag berättade mina planer. Malmö! Sveriges tråkigaste stad. Det enda som var bra med Malmö, var att det låg nära Köpenhamn. Det var ju i Stockholm allt hände! Ja, så kanske det var. Men i Malmö var hyrorna och maten billig. Dessutom var stan alldeles lagom stor. Varje gång jag gick ut träffade jag någon jag kände. Inte som i Stockholm, där man var tvungen att avtala möte per telefon. Ja och så var det ju nära till Köpenhamn där allt var ännu billigare p g a den starka svenska kronan. Köpenhamn, en kontinental storstad med ett helt annat utbud än lilla Stockholm. Men allt det här upptäckte jag efterhand. Till en början var mitt fokus helt på att jobba ihop pengar.

Arbetsdagen började kl tre på natten. Då gick jag på mitt skift som tidningsbärare. När detta var avklarat kring 6-snåret, åkte jag ut till Presam, nere i hamnen och ställde mig vid löpande bandet och sorterade tidningar. Vi distribuerade tidningar till södra Sverige, ända upp till Växjö. Allt som gick ut i pressbyrån och matvarubutikerna. Det jobbet gjorde att jag fick en fysisk förståelse för tidningsmarknaden och dess olika målgrupper. Veckotidningar som Året Runt och Allers, sorterades buntvis från pallar på golvet. Publikationer med lägre upplaga plockades från fack. De minsta tidningarna låg allra sist, bredvid löpsedlarna. Det var annonsblad för traktorer, religiösa blad och någon enstaka gång Pox eller Elixir. De enda serietidningar som sorterades pallvis var Fantomen och Kalle Anka.

Till en början var jag ganska ensam om att vara serietecknare i Malmö. Den enda folk kände till var Tony Manieri. Han tecknade ”Ståkkålms-Ringo” i Kvällsposten. Jag fick en fast sida i gratistidningen Reflektion. Jag startade med en ganska konventionell humorserie, men efterhand gav redaktionen mig fria händer att göra vad jag ville. Jag började experimenterade både med innehåll och form. Humor, satir, lokalanknutet. Särskilt det lokala uppskattades. Malmö var en vit fläck på seriekartan. Efter en händelselös resa till Köpenhamn vintern 1989, fick jag idén att skildra denna ingående på en helsida i tidningen. Men istället för 20 små rutor, blev det 20 sidor.

Det var alldeles för många sidor för Reflektion och för få sidor för att göra bok av. Jag skickade köpenhamnsserien till Horst. Han ville inte ha den. Den var för lång, tyckte han. För innehållslös. För tråkig. Ja, jag minns inte allt vad han sa. Självupptaget självbespeglande i självbiografisk form var inte tänkbart i slutet på 80-talet, såvida man inte samtidigt hade en politisk agenda, eller proppade serien full med nakna bröst. Allt annat var småborgerligt petande i den egna navelluddet – ungefär. Vem trodde jag att jag var egentligen? Robert Crumb?

Vill du läsa resten av boken går det bra att beställa den från seriekonst.se

October 2, 2018October 8, 2020

Ny kurs i journalistiska och dokumentära serier på Malmö universitet

Till våren startar vi en fjärde seriekurs på Malmö universitet, denna gång med inriktning mot journalistiska och dokumentära serier. Två genrer inom seriemediet som blivit alltmer aktuella, mycket tack vare serieskapare som Joe Sacco, Marjane Satrapi, Art Spiegelman, Alison Bechdel m fl. Även i Sverige har dessa serier tagit plats och fått stor uppmärksamhet, bl a genom serier av Liv Strömquist, Mats Jonsson, Frida Ulvegren, Steve Nyberg, Daria Bogdanska och Amalia Alvarez.

Om kursen
På kursen får du lära dig att planera, förbereda och skapa journalistiska och dokumentära serier. I kursen får du en introduktion till journalistiska och dokumentära principer och får även lära dig att reflektera över de praktiska etiska och kulturella implikationer dessa serier för med sig. Kursen har en nära koppling till den aktuella serieforskningen på området.

Kursen ges på engelska
Kursen ges på engelska, vilket gör den möjligt för inresande studenter från våra partneruniversitet. Detta innebär att du kommer att ha möjlighet att träna din engelska och möta serieintresserade studenter från andra universitet.

Ansökan
Kursen är öppen för alla med intresse av serier och journalistik och dokumentärt berättande. Det enda förkunskapskravet är genomgångna universitetsstudier på 30 HP.

Läs mer om kursen och ansök här senast den 15 oktober: JOURNALISTIC AND DOCUMENTARY COMICS AT MALMÖ UNIVERSITY

April 6, 2018December 13, 2022

Vi har en plan!

2011 startade den första seriekursen på Malmö högskola. Sedan dess har mycket hänt . En kurs har blivit tre, vi har utbyte med två ledande serieutbildningar i Europa, serieforskningen ökar och sedan november 2017 pågår även samverkansprojektet mötesplats:serier. Serierna har blivit en viktig del av landets yngsta universitet och därmed fått en relevans – ett värde – som kanske inte tidigare varit lika tydligt.

Samtidigt är serieforskningen på stark frammarsch runtom i världen. Som serieskapare kanske en inte tänker att det är den akademiska karriären som ligger närmast till hands. Samtidigt är den särskilda kunskap vi utövande serieskapare har viktig i forskningen. Det är det vi arbetar med på K3 – att förena teori och praktik, att lära genom att göra och vice versa.
Mycket har hänt sedan 2011 och ännu mycket mer kommer att hända inom en snar framtid.

Det vi gör nu är att bygga upp ett nytt sammanhang som inte tidigare existerat på det svenska seriefältet. För dig som är intresserad av att ta reda på mer är ett första steg att gå en fristående kurs.

Här är en lista på kurser som kan vara av intresse för dig som är seriekapare:
Serieteckning och visuellt berättande – seriernas teori och praktik.
Digital Comics – digitala serier, distansutbildning på engelska.
Character design, ges också på engelska.
Narration across media/Storytelling, en mer teoretisk kurs kring berättande i olika format. Ges på engelska.
Visual communication in contemporary media. En kurs som undersöker bildflödet i samtida medier.
Utställningsdesign, halvfart, ges på e m/kväll.
Visuell kommunikation, Kandidatprogram med möjlighet till specialisering i illustration/berättande bild.
Grafisk design, kandidatprogram.

Ansökningstiden går ut den 16 april.

Ansök här: www.mau.se

November 17, 2017October 8, 2020

Sökes: Serieskapare till mötesplats:serier

Hur skapar vi förutsättningar för att behålla, utmana och utveckla framstående serieskapare i regionen? Hur skapar vi större möjligheter för samverkan och utbyte mellan seriefältet och andra aktörer? Och hur kopplar vi på bästa sätt regionens seriekultur till den stadigt växande serieforskningen och den internationella scenen.

Möjliga svar på några av dessa frågor hoppas vi kunna få genom att som första Högskola i landet utlysa anställningar för serietecknare – att utifrån sin specifika kompetens bidra till den tvärvetenskapliga miljön på K3.

FAQ

– Vad ingår i arbetsuppgifterna?

Tjänsterna är på deltid 30% och under tre månader. Tanken är att de serieskapare vi anställer förutom sitt eget självständiga arbete, ska delta i på gemensamma institutionsövergripande möten, seminarier, forskargruppsmöten m m.

–Vad finns det för resurser?

Vi kommer att erbjuda arbetsplatser i Niagara och Orkanen, samt fullt utrustade bildverkstäder med bl a A3 scanner, skrivare (även storformat), Cintiq, tillgång till datorer (PC och Mac) med Adobe CS, m fl program. Men viktigast av allt är de resurser vi har i form av forskande och undervisande personal. Bland K3s dryga 80 medarbetare finns ett stort intresse för seriemediet och dess möjligheter. Vi förväntar oss därför spännande möten på tvärs över disciplingränserna.

–Vad förväntas mer av mig?

Vi förväntar oss att du:

Är yrkesverksam serieskapare.
Är drivande, tar egna initiativ och har ett väl förankrat nätverk på både den nationella och den regionala seriescenen.
Har god kännedom om det samtida seriefältet, såväl nationellt som internationellt.
Har förmåga att arbeta självständigt.

Vi förväntar oss också ett motivationsbrev där det framgår varför du ser dig som lämplig för denna anställning, med exempel på tidigare genomförda samverkansprojekt, för uppdraget relevanta anställningar och presentation av nuvarande verksamhet.

Ansökan gör du här: Serietecknare/Assistent

Har du fler frågor, maila gunnar.krantz@mah.se

mötesplats:serier drivs av Institutionen för Konst, Kultur och Kommunikation, K3, med stör av Region Skåne och Faktulteten för Kultur och Samhälle – Malmö Högskola.

November 9, 2017October 8, 2020

mötesplats:serier uppdatering

HÄNT SEDAN SIST OCH KOMMANDE AKTIVITETER:

mötesplats:serier hade kickoff den 26 oktober på Malmö Högskolas nya innovationsmiljö – Storm. Uppslutningen var god och i stort sett alla regionala aktörer på seriefältet fanns representerade. Efter intensivt visionsarbete intogs lunch på Restaurang Vindstilla. Resultatet från kickoffen håller som bäst på att sammanställas och kommer att ligga till grund för kommande workshops och programpunkter.

Saskia Gullsstrand som driver serieskaparplattformen Underlandet är sedan 1 november anställd som projektassistent på mötesplats:serier. Saskia kommer att ansvara för koordinering och genomförande av några av de planerade aktiviteterna inom projektet.

En workshop för seriestuderande i regionen kommer att ske i samverkan med Tusen Seriers nya fanzineverkstad, som just nu håller på att etableras nära MittMöllan i Malmö. Målet med workshopen är att utforska gamla och nya tryckeri- och bokbindningstekniker och skapa fanzines för presentation på en planerad serieutställning på Grafiska Museet i Helsingborg till våren. Denna workshop återkommer senare med särskilt inbjudna yrkesverksamma serieskapare. I samband med den planeras även ett möte kring seriearkiv och seriesamlingar.

Vi anställer!
Under november kommer vi även att anställa serieskapare i ett unikt försök att skapa samverkan med den aktuella forskningen. Det vi söker är serieskapare med egna visioner, som är intresserade av befinna sig i den tvärvetenskapliga miljö K3 erbjuder, att ta del av den forskning som pågår och bidra med sin kompetens. Anställningen är på deltid (20%) och sträcker sig över tre månader. Annons med arbetsbeskrivning och ansökansförfarande kommer inom kort att publiceras på mah.se.

KALENDARIUM:
Kommande event på mötesplats:serier 2017:

Torsdag 30/11. KL 13.00-17.00 Lokal: Niagara B0E15. Symposium med aktuella svenska serieforskare.

Torsdag 14/12. Workshop på Hybridens fanzineverkstad på Mittmöllan, för seriestuderande. Gamla och nya tryck- och bokbindningstekniker.

Onsdag 20/12 Kl 10.15-12.00. Lokal: K3 Studio i NIC0541. Föreläsning med Professor Bernard Perron från University of Montreal. Perron forskar bl a om skräck i dataspel, film och serier.

UNDER PLANERING 2018:

Två separata workshops. Mer info om dessa kommer senare.

Studieresa till Hamburg med besök på bl a HAW – Hochschule des angewandte wissenchaft och deras utbildningar i serieteckning och illustration. Även här kommer info senare.

KONTAKT:

Missade du kickoffen och vill bli en del av mötesplatsen – skicka ett mail till gunnar.krantz@mah.se

mötesplats:serier drivs av Institutionen för Konst, Kultur och Kommunikation, K3, med stör av Region Skåne och Faktulteten för Kultur och Samhälle – Malmö Högskola.

September 27, 2017November 17, 2017

mötesplats:serier

Ända sedan slutet av 60-talet har det bland serievänner talats om serieforskning och ställts krav på mer pengar till seriekulturen. Trots det har mycket litet hänt och där det verkligen skett något, har det ofta varit tack vare eldsjälar, småförläggare, initiativ från folkhögskolor och enskilda forskare. Men dessa mycket små resurser har gett god utväxling i något som ibland till och med kallas det Svenska Serieundret, vilket lett till att Sverige idag har en rik och mångfacetterad seriekultur. Mycket av denna utveckling har utgått från Seriestaden Malmö och sedan de första seriekurserna startade på K3 (2011) har ett allt större intresse riktats mot serierna även på Malmö Högskola. Detta har resulterat i en levande akademisk miljö bestående av forskare, serieskapare och studenter och har i sin tur skapat attraktiva utbildningar, möjliggjort för en tät koppling mellan utbildning och serieforskningen, samt bidragit till internationalisering i o m utbyte med några av Europas ledande serieutbildningar.

I regionen finns både en stark konstnärlig- och en akademisk miljö kring serierna. Det som saknas är en tydlig koppling mellan dessa och en strategi för att samla dem till ett slagkraftigt sammanhang.

Den 1 januari 2018 blir Malmö högskola universitet. I målbilden för universitetet ingår utbildning och forskning av hög kvalitet som sker i samverkan med omgivande samhället. Detta ska bl a uppnås genom strategiska satsningar på forskarnätverk, fokusområden och nya forskningsprogram. På K3 ingår serierna i denna strategi och här finns goda förutsättningar för att påbörja arbetet med att skapa den ovan efterlysta samverkan med målet att skapa en mötesplats för serierna med fokus på samverkan mellan olika aktörer; serieskapare, forskare, utbildningsanordnare, entreprenörer m m för ett ökat gränsöverskridande utbyte – regionalt, nationellt och internationellt.

mötesplats:serier ska:

Skapa förutsättningar för att utmana och utveckla framstående serieskapare och serieforskare i regionen att aktivt bidra till fältets utveckling.
Skapa större möjligheter för samverkan och genom utbyte mellan seriefältet och andra aktörer/branscher.
Koppla regionens seriekultur till en internationell kontext.

mötesplats:serier vill skapa ett sammanhang i Skåne, som gör det möjligt för serieskapare, serieforskare och andra som på ett eller annat sätt vill utveckla och förstå seriekonsten att få tillgång till bättre resurser, större nätverk och fler möjligheter. Projektet har sin hemvist på Institutionen för Konst, kultur och kommunikation,K3 och drivs med stöd av Region Skåne.

mötesplats:serier söker projektassistent

Läs mer här: Projektassistent till mötesplats:serier

mötesplats:serier drivs av Institutionen för Konst, Kultur och Kommunikation, K3, med stör av Region Skåne och Faktulteten för Kultur och Samhälle – Malmö Högskola.