Problemet med The Yellow Kid

Outcaults The Yellow Kid från 1896

Det råder förvirring kring seriernas ursprung, mycket beroende på missuppfattningar och möjligen också en vilja att ( i onödan) ge serierna en ädlare stamtavla. Låt oss till en början avfärda all populär seriehistorik som tar sin utgångspunkt i grottmålningar, egyptiska gravmålningar, romerska kolonner, medeltida illuminerade handskrifter, kyrkomålningar etc. Dessa har inget med serier att göra och har heller inte haft något inflytande på seriemediets uppkomst eller utveckling.

En annan orsak till förvirringen beror på missuppfattningen att den första serien var Richard F. Outcaults The Yellow Kid. En tes som lanserades av Coulton Waugh i The Comics 1947 och som fortfarande dyker upp, trots att flera av Waughs kriterier avfärdats sen länge, som t ex att en serie måste ha texten inne i rutan (adjö Prins Valiant och Tom Puss), en återkommande figur eller vara publicerad i dagspress.

Att definiera en konstart är svårt. Så fort kriterier ställs upp, kommer någon och bryter mot dem och kommer ibland dessutom undan med det. Inte ens det mest sakrosankta, att det måste vara minst två sidoställda rutor (juxtaposed images) verkar längre vara självklart. Enrutingar av Gary Larson och Nina Hemmingsson uppfattas av många som serier. Och ja, TYK var från början också en enruting och därmed, enligt dagens synsätt faktiskt en serie redan då den började publiceras i januari 1896. Men först var den inte. Inte ens i Amerika.

Så vad är egentligen en serie? Går det ens att definiera? Ja, jag vill mena det. Slut ögonen och ställ frågan. Jag förmodar att du inte ser målningar från Altamira eller Härkeberga kyrka framför dig. Serierna uppstod inte i en grotta, en medeltida vävstuga eller i industrialismens bullrande rotationspressar. De uppstod till följd av en teknisk innovation. Men mer om det i nästa inlägg: Utan litografin inga serier

/Gunnar Krantz

Källor:
Waugh, Coulton (1991). The comics. Repr. Jackson, Miss.: Univ. Press of Mississippi
Gahrton, Måns (red.) (1993). Comics: den nya stora serieboken. Tidernas största humorserier. Stockholm: Carlsen Comics
Hegerfors, Sture & Åberg, Lasse (1996). Comics: serierna 100 år. Stockholm: Semic press

Därför tillhör framtiden serierna. Del 1.

Strips & Stories. En exklusiv seriebutik i Hamburg.

När alla medier finns i din telefon står den tryckta serien som vinnare.

 

Den tryckta litteraturen spås snart att betraktas som en parentes i historien, med början i  boktryckarkonsten och slut i o m e-boken och de strömmande ljudböckerna. När vi alla går runt med världens samlade bibliotek i fickan, varför då samla på sig dem i fysisk form? De tar plats, kostar pengar o s v.

Här kan utvecklingen förväntas följa samma mönster som cd-skivan och dvd:n. Varför ha musiken eller filmen på en bit plast som tar plats, kan gå sönder och är miljöförstörande o s v,  när den samtidigt finns så lättillgänglig på din närmsta skärm.

E-böcker och strömmande ljudböcker står idag för drygt 13 % av bokbranschens omsättning i Sverige enligt konsultföretaget Pwc och den förväntas öka med det dubbla inom de närmsta fem åren . (SvD den 21 juni 2018)

Samtidigt passar inte all litteratur för högläsning, särskilt inte den som innehåller illustrationer och allra minst serierna. Medan musik, berättande, foto och rörliga bilder utmärkt låter sig förmedlas via bildskärm eller högtalare, möter serierna på betydande svårigheter. Läsupplevelsen när det handlar om längre berättelser är i de allra flesta fall sämre på bildskärmen än i tryckt form, (stripformatet passar däremot alldeles utmärkt för bildskärmen). Till skillnad från filmen, som konsumeras passivt, behöver serien läsas aktivt, dels då vi simultant läser ruta för ruta och samtidigt scannar av helheten – uppslaget, dels genom bläddring, då vi vänder sida, bläddrar fram och tillbaka, gör nedslag och själv styr vår läsning.

En annan aspekt är återgivningen, som i det tryckta formatet är avhängigt av den konstnärliga framställningstekniken, papperskvalitén, tryckteknik och format, vilket sammantaget också bidrar till att skapa betydelse. (Detta gäller i o f s även den tryckta boken, där typografi, format, form och papper styr läsarens förståelse av det som framställs – och denna typ av exklusivitet kommer förmodligen att överleva, liksom vinylskivan gjort, men knappast vara av större betydelse).  Serier skapade för hand på papper återges bäst om de också trycks på papper.

Det materiella och taktila har betydelse för läsningen och förståelsen, men även för värdet. Serietidningen/serieboken  är också ett objekt, ett föremål förknippat med ett värde, som gör den värd att  samla på och ibland betala stora summor för att få äga. Digital tillgång av gamla serietidningar har knappast gjort att dessa minskat i värde, snarare tvärtom. Inte heller har målningarna på Louvren bytts ut mot bildskärmar.

Det taktila har betydelse för oss människor. När allt mer av vår arbetstid och fritid domineras av olika former av bildskärmar, kommer läsningen av en tryckt serie att uppfattas som en lyx, som en välbehövlig paus från vardagens alla skärmar. Här finns en nisch i medieutbudet, som både är unik och exklusiv, som förlagen bör ta vara på.

När alla medier finns i din telefon står den tryckta serien som vinnare. Därför tillhör framtiden serierna.

/Gunnar Krantz

mötesplats:serier uppdatering

 


HÄNT SEDAN SIST OCH KOMMANDE AKTIVITETER:

mötesplats:serier hade kickoff den 26 oktober på Malmö Högskolas nya innovationsmiljö – Storm. Uppslutningen var god och i stort sett alla regionala aktörer på seriefältet fanns representerade. Efter intensivt visionsarbete intogs lunch på Restaurang Vindstilla. Resultatet från kickoffen håller som bäst på att sammanställas och kommer att ligga till grund för kommande workshops och programpunkter.

Saskia Gullsstrand som driver serieskaparplattformen Underlandet är sedan 1 november anställd som projektassistent på mötesplats:serier. Saskia kommer att ansvara för koordinering och genomförande av några av de planerade aktiviteterna inom projektet.

En workshop för seriestuderande i regionen kommer att ske i samverkan med Tusen Seriers nya fanzineverkstad, som just nu håller på att etableras nära MittMöllan i Malmö. Målet med workshopen är att utforska gamla och nya tryckeri- och bokbindningstekniker och skapa fanzines för presentation på en planerad serieutställning på Grafiska Museet i Helsingborg till våren. Denna workshop återkommer senare med särskilt inbjudna yrkesverksamma serieskapare. I samband med den planeras även ett möte kring seriearkiv och seriesamlingar.

Vi anställer!
Under november kommer vi även att anställa serieskapare i ett unikt försök att skapa samverkan med den aktuella forskningen. Det vi söker är serieskapare med egna visioner, som är intresserade av befinna sig i den tvärvetenskapliga miljö K3 erbjuder, att ta del av den forskning som pågår och bidra med sin kompetens. Anställningen är på deltid (20%) och sträcker sig över tre månader.  Annons med arbetsbeskrivning och ansökansförfarande kommer inom kort att publiceras på mah.se.

KALENDARIUM:
Kommande event på mötesplats:serier 2017:

Torsdag 30/11. KL 13.00-17.00 Lokal: Niagara B0E15. Symposium med aktuella svenska serieforskare.

Torsdag 14/12. Workshop på Hybridens fanzineverkstad på Mittmöllan, för seriestuderande. Gamla och nya tryck- och bokbindningstekniker.

Onsdag 20/12 Kl 10.15-12.00. Lokal: K3 Studio i NIC0541. Föreläsning med Professor Bernard Perron från University of Montreal. Perron forskar bl a om skräck i dataspel, film och serier.

 

UNDER PLANERING 2018:

Två separata workshops. Mer info om dessa kommer senare.

Studieresa till Hamburg med besök på bl a HAW – Hochschule des angewandte wissenchaft och deras utbildningar i serieteckning och illustration. Även här kommer info senare.

 

KONTAKT:

Missade du kickoffen och vill bli en del av mötesplatsen – skicka ett mail till gunnar.krantz@mah.se

mötesplats:serier drivs av Institutionen för Konst, Kultur och Kommunikation, K3, med stör av Region Skåne och Faktulteten för Kultur och Samhälle – Malmö Högskola.

Free Dawit – Teckningar till stöd för Dawit Isaak

dawit_isaak_auctionet
Just nu pågår en nätauktion på de teckningar som ett antal svenska serietecknare gjort på inbjudan av Svenska Penklubben till förmån för Dawit Isaak, som varit fängslad i 14 år utan vare sig rättegång eller dom. Teckningarna har under ett par år fritt kunnat användas av media i kampen för att få honom fri. Nu kommer de  att ställas ut på Riche i Stockholm, för att sedan auktioneras ut via en nätauktion, som pågår till och med fars dag den 8 november. Behållningen kommer att gå till Befria Dawit Isaak kampanjen. Continue reading “Free Dawit – Teckningar till stöd för Dawit Isaak”

Sensationella serier på Malmö Konsthall

IMG_4941

Just hemkommen från seriekonferens i Paris, dyker jag in på Malmö Konsthall för att ta del av Ad Reinhardt. Det ska villigt erkännas, junder min utbildning var det inte Reinhardts hårda abstrakta former eller ”svartmålningar” som lockade. För en ung konststudent var det svårt att förstå hur målarhjärtat kunde bulta för flata färgytor, pålagda utan spår av vare sig pensel eller hand. Men efter att ha läst Reinhardts konstserie (i ordets rätta bemärkelse) förstår jag det bättre. Men det är inte den insikten som är utställningens stora behållning. Continue reading “Sensationella serier på Malmö Konsthall”

Seriestaden skapas

seriestad_press
Löpsedel tio år efter eventet på Inkonst

Seriernas Värld på Virserums Konsthall hade vernissage den 5 december 1998. Men utställningen lanserades i Malmö redan den 17 november. Det kändes onödigt att dra med så mycket folk upp i Smålands inland, utan att ge dem något på hemmaplan. Jag ordnade därför ett pr-event på det nystartade kulturcaféet Inkonst.

Inkonst var en verksamhet som tydligt visade att något var på väg att hända med Malmö. Under första halvan av 90-talet befann sig staden i ett tillstånd som närmast kunde beskrivas som fritt fall, nedläggning och utflyttning. Men någonstans runt 1998 började det vända. När jag gick Simrishamnsgatan ner mot min lägenhet hände det allt oftare att jag mötte unga människor som inte såg ut att höra hemma i de ruffiga kvarteren. De var välklädda, bar designerbågar och tittade sig storögt omkring. Det tog ett tag innan jag förstod att de var studenter på den nya högskolan. En annan iakttagelse var att Stockholm inte längre var den givna magneten för unga människor med ambitioner på kultursidan, så som det varit för mig.

Alltfler svarklädda människor med konstnärsdrömmar började samlas i Malmö. Helst i kvarteren runt Möllevångstorget. När Lund utnämndes till Popstad, kontrade genast en gruppering med att utnämna Malmö till ”proggstad”. Sune Nordgren påstod att Malmö var nordens främsta konststad. Det var uppenbarligen fritt fram att utnämna Malmö till precis vad som helst. Det fanns inget att förlora.

Evenemanget på Inkonst döptes till Seriestaden och på flyern stod: Tre timmar med Malmöserier. Träffa serietecknare. Bläddra i nya seriealbum och fanzin. Kaffe och bullar. Det kom återigen mycket mer folk än jag räknat med. Huvudnumret var en ny serieantologi från Optimal Press: Allt för konsten, där inte mindre än 7 av 10 tecknare bodde i Malmö (David bodde i Lund). Jag presenterade min serie cd-rom, Mats Källblad, Daniel Ahlgren och David Liljemark, sina nya seriealbum. Simon Gärdenfors och Calle Thörn ställde ut och Rasmus Gran och Patrik  Stigzelius sålde Asfalt. Efteråt gick vi till Möllevångstorget och fortsatte seriekvällen på ett ölhak. Dagen efter kunde man läsa rubriker som: “Malmö – seriestaden framför andra” och “Seriernas nya huvudstad”.

(Något redigerat utdrag ur boken “Från Superangst till Seriestaden” 2012)