{"id":1082,"date":"2016-11-13T22:40:06","date_gmt":"2016-11-13T22:40:06","guid":{"rendered":"http:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=1082"},"modified":"2017-02-17T14:38:16","modified_gmt":"2017-02-17T14:38:16","slug":"med-risk-for-att-skapa-dalig-stamning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=1082","title":{"rendered":"Med risk f\u00f6r att skapa d\u00e5lig st\u00e4mning"},"content":{"rendered":"

Inledningen p\u00e5 denna text \u00e4r lite jobbig. Den inneh\u00e5ller teori. N\u00e5got jag av erfarenhet vet att en del seriefans inte alltid \u00e4r s\u00e5 j\u00e4tteglada \u00f6ver att beh\u00f6va f\u00f6rh\u00e5lla sig till. \u00c4r du en av dem ber jag dig att hoppa till n\u00e4sta stycke, d\u00e4r det smaskiga b\u00f6rjar. Men oj! Nu skapade jag kanske lite d\u00e5lig st\u00e4mning. P\u00e5st\u00e5 att du som l\u00e4ser detta… Att du inte tycker som jag…
\nI s\u00e5 fall bjuder jag p\u00e5 det!<\/p>\n

\"epix_cover\"
Tidningar som p\u00e5 sin tid skapade d\u00e5lig st\u00e4mning.<\/figcaption><\/figure>\n

Kulturella f\u00e4lt<\/strong>
\nVi som gillar serier, som befinner oss i det h\u00e4r sammanhanget av en eller annan anledning, som arbetar med, v\u00e4rnar om, eller p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt engagerar oss i seriernas vara eller inte vara, vi b\u00f6r inse att det sammanhang vi verkar i finns beskrivet i forskningen och kallas f\u00f6r ett kulturellt f\u00e4lt. Dessa f\u00e4lt och det som sker p\u00e5 dem – kan f\u00f6r b\u00e5de den som befinner sig p\u00e5 det och utomst\u00e5ende, tyckas of\u00f6ruts\u00e4gbart och nyckfullt. Men det \u00e4r de inte. Tv\u00e4rtom styrs de av lagar och regler och handlingarna som sker p\u00e5 det f\u00f6ljer vissa f\u00f6rutbest\u00e4mda m\u00f6nster. Donald Broady, en av redakt\u00f6rerna till antologin Kulturens f\u00e4lt<\/em> och flitig \u00f6vers\u00e4ttare av den franske sociologen och \u00a0upphovsmannen till f\u00e4ltteorin, Pierre Bourdieu, beskriver dennes f\u00e4ltbegrepp som \u201dett system av relationer mellan positioner besatta av m\u00e4nniskor och institutioner som strider om n\u00e5got f\u00f6r dem gemensamt.\u201d (1998, s. 11).
\nP\u00e5 f\u00e4ltet \u00e4r det allts\u00e5 striden som st\u00e5r i centrum, men en sak \u00e4r kontrahenterna i alla fall \u00f6verens om; de \u00e4r alla \u00f6vertygade om att det de strider om \u00e4r v\u00e4rdefullt och att striden d\u00e4rf\u00f6r\u00a0\u00e4r m\u00f6dan v\u00e4rd. Denna tro – Bourdieu anv\u00e4nder begreppet doxa – \u00e4r kittet som h\u00e5ller f\u00e4ltet samman och de drivkrafter denna tro skapar – Bourdieu anv\u00e4nder begreppet illusio – \u00e4r b\u00e5de villkor f\u00f6r- och en produkt av spelet – sj\u00e4lva principen bakom makten som g\u00f6r det m\u00f6jligt att p\u00e5st\u00e5 att n\u00e5got \u00e4r b\u00e4ttre, viktigare, mer relevant – \u00e4n n\u00e5got annat.
\nInsatsen i detta spel kallar Bourdieu kulturellt kapital. En valuta som\u00a0omvandlas till handlingsm\u00f6nster och vanor – Bourdieu anv\u00e4nder begreppet habitus – som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r akt\u00f6ren\u00a0att navigera i sitt sociala sammanhang. (ibid., s. 13). Men enbart kulturellt kapital r\u00e4cker inte, \u00e4ven strategier \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga, d\u00e5 det g\u00e4ller att f\u00f6rsvara en uppn\u00e5dd position och vid behov tr\u00e4da fram och \u00e5terst\u00e4lla ordningen. Det senare sker ofta med hj\u00e4lp av en ortodox diskurs som framst\u00e4lls som s\u00e5 sj\u00e4lvklar att den egentligen inte ens skulle beh\u00f6va n\u00e4mnas. (Bourdieu 1993, s. 173). F\u00f6r att pretendenterna (de upproriska) ska lyckas i sitt upps\u00e5t kr\u00e4vs d\u00e4rf\u00f6r att de brukar subversiva metoder, utmanar de dominerande med deras egna vapen men g\u00e5r ett steg l\u00e4ngre i fr\u00e5ga askes och oegennytta och i f\u00f6rnekande av ekonomin, men samtidigt utan att ifr\u00e5gas\u00e4tta sj\u00e4lva f\u00e4ltets grundprinciper. (ibid., s. 174).<\/p>\n

Var \u00e4r debatten?<\/strong>
\nS\u00e5! Nog med teori. Till praktiken. F\u00f6r om det nu \u00e4r s\u00e5 att det Bourdieu och hans anh\u00e4ngare (till vilka jag r\u00e4knar mig) s\u00e4ger st\u00e4mmer, s\u00e5 \u00e4r den st\u00e4ndiga kampen det kulturella f\u00e4ltets naturliga tillst\u00e5nd. Den friktion som uppst\u00e5r n\u00e4r akt\u00f6rerna p\u00e5 det tycker olika, har skilda eller motstridiga intressen och i ord och handling arbetar p\u00e5 att skaffa sig en b\u00e4ttre position \u00e4n motst\u00e5ndaren. Detta \u00e4r den kraft som driver utvecklingen av f\u00e4ltet som helhet vidare.<\/p>\n

Fr\u00e5gan jag st\u00e4ller mig i sammanhanget \u00e4r:
\nVar f\u00f6rs den kampen idag?
\n\u00c4r det inte lite v\u00e4l tyst?<\/p>\n

Sedan mitt intr\u00e4de p\u00e5 det Svenska serief\u00e4ltet i slutet p\u00e5 70-talet har det\u00a0kantats av b\u00e5de stora och sm\u00e5 konflikter, som f\u00e5tt spridning i form av t ex debattartiklar och ins\u00e4ndare. De fora som i f\u00f6rst hand anv\u00e4ndes f\u00f6r detta var serietidskrifter och fanzine och ofta f\u00f6rdes den mest livaktiga och intressanta debatten (helt enligt Bourdieus teorier) i uppstickarnas publikationer.<\/p>\n

Det stora br\u00e5ket om Bild & Bubbla<\/em>, som slutade med att Horst Schr\u00f6der l\u00e4mnade Seriefr\u00e4mjandet och startade en egen utgivning med Medusa och Epix, \u00e4r ett s\u00e5dant exempel och det skedde under mitt redakt\u00f6rskap i Tidskrift om Tecknade Serier<\/em> i b\u00f6rjan p\u00e5 80-talet. 1990-talets polariserade konflikt mellan \u00e5 ena sidan Seriefr\u00e4mjandet och Bild & Bubbla<\/em> och Seriechock<\/em> \u00e4r ett annat exempel, d\u00e4r de upproriska sj\u00e4lvbiografiska tecknarna v\u00e4l f\u00e5r anses ha avg\u00e5tt med segern, med tanke p\u00e5 dagens serieutbud.<\/p>\n

Var finns de exemplen idag?\u00a0Denna avsaknad av debatt? Vad beror den p\u00e5. M\u00f6jligheterna \u00e4r ju idag, tack vare IT-teknologin, n\u00e4rmast o\u00e4ndliga. \u00c4r det f\u00f6r att de debattf\u00f6rs\u00f6k som gjorts p\u00e5 n\u00e4tet s\u00e5 snabbt riskerar att sp\u00e5ra ur? Beror de p\u00e5 att de plattformar d\u00e4r en debatt skulle vara m\u00f6jlig \u00e4r alltf\u00f6r sociala och att det h\u00f6r till god ton att inte ifr\u00e5gas\u00e4tta sina facebookv\u00e4nner och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skapa d\u00e5lig st\u00e4mning.<\/p>\n

Eller \u00e4r det s\u00e5 att det finns en livaktig debatt n\u00e5gonstans, bara det att jag inte k\u00e4nner till den (annat \u00e4n n\u00e4r den intr\u00e4ffar i mitt eget klassrum)? Var finns den\u00a0\u00a0plats d\u00e4r m\u00e4nniskor tr\u00e4ffas och pratar om serier och m\u00e4ter sina argument mot varandra. Resonerar kring vilka serier som \u00e4r bra. Vilka som \u00e4r d\u00e5liga och varf\u00f6r vi ens ska bry oss om dem. Jag misst\u00e4nker att \u00e5sikterna finns \u2013 och att de luftas (precis som i mitt klassrum) \u2013 men eftersom de inte n\u00e5r ut, s\u00e5 att vi alla kan reflektera \u00f6ver dem och eventuellt ge v\u00e5r syn p\u00e5 saken, f\u00e5r de inte heller n\u00e5got v\u00e4rde och bidrar d\u00e4rmed heller inte till att f\u00e4ltet kan utvecklas. Vilket jag ser som ett stort problem f\u00f6r oss alla.\u00a0Vi som gillar serier, som befinner oss i det h\u00e4r sammanhanget av en eller annan anledning, som arbetar med, v\u00e4rnar om, eller p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt engagerar oss i seriernas vara eller inte vara.<\/p>\n

Utan friktion \u2013 ingen framtid.<\/p>\n

S\u00e5, med risk f\u00f6r att skapa d\u00e5lig st\u00e4mning:
\nVad ska vi prata om?
\nOch var ska vi g\u00f6ra det?<\/p>\n

\/Gunnar Krantz<\/p>\n

 <\/p>\n

K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n

\n
\n
\n

Broady, Donald (1998) \u201dInledning: en verktygsl\u00e5da f\u00f6r studiet av f\u00e4lt\u201d i Kulturens f\u00e4lt: en antologi av Broady, Donald & Albertsen, Niels (red.) G\u00f6teborg: Daidalos.<\/p>\n

\n
\n
\n

Bourdieu, Pierre (1993) Kultursociologiska texter. 4. uppl. Stockholm: B. \u00d6stlings bokf\u00f6rl. Symposion<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Inledningen p\u00e5 denna text \u00e4r lite jobbig. Den inneh\u00e5ller teori. N\u00e5got jag av erfarenhet vet att en del seriefans inte alltid \u00e4r s\u00e5 j\u00e4tteglada \u00f6ver att beh\u00f6va f\u00f6rh\u00e5lla sig till. \u00c4r du en av dem ber jag dig att hoppa till n\u00e4sta stycke, d\u00e4r det smaskiga b\u00f6rjar. Men oj! Nu skapade jag kanske lite d\u00e5lig […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-1082","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-seriepolitiska-texter"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1082","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1082"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1082\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1449,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1082\/revisions\/1449"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1082"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1082"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1082"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}