{"id":1464,"date":"2017-04-02T19:33:44","date_gmt":"2017-04-02T19:33:44","guid":{"rendered":"http:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=1464"},"modified":"2017-04-03T11:08:03","modified_gmt":"2017-04-03T11:08:03","slug":"kooperatoren-forelasning-pa-seriefest-2017-pa-malmo-stadsbibliotek","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=1464","title":{"rendered":"Kooperat\u00f6ren – F\u00f6rel\u00e4sning p\u00e5 Seriefest 2017 p\u00e5 Malm\u00f6 Stadsbibliotek"},"content":{"rendered":"

L\u00f6rdagen den 1\/4 h\u00f6ll jag den f\u00f6rsta offentliga f\u00f6rel\u00e4sningen om min serie Kooperat\u00f6ren p\u00e5 Malm\u00f6 Stadsbibliotek i samband med Seriefest 2017.\u00a0<\/em><\/p>\n

\"\"<\/a>
Sm\u00e5folkets storverk av Mauritz Bonow, KF:s f\u00f6rlag. Progapandaskrift fr\u00e5n 1934<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 30-talet h\u00f6ll Europa p\u00e5 att slitas s\u00f6nder under en v\u00e4xande fascistisk r\u00f6relse. Men i Sverige blev utvecklingen en annan. Socialdemokraterna och Bondef\u00f6rbundet gick samman i en allians, som kom att bidra till att f\u00f6r\u00e4ndra Sverige i grunden. Till det vi idag brukar kalla Folkhemmet.\u00a0De drivande krafterna bakom detta var statliga ingripande, Kooperationen och fackf\u00f6reningarna. Sverige blev ett land som uppr\u00e4tth\u00f6ll demokratin och gick en medelv\u00e4g.<\/p>\n

\u201dKapitalismen i norr, tycks det mig, har modifierats och i viss mening kontrollerats; vinstmotivet har p\u00e5 m\u00e5nga f\u00e4lt drastiskt tyglats eller avskaffats\u2026 den nationella ekonomin har i stor utstr\u00e4ckning skapats f\u00f6r att gagna det stora flertalet. \u201dSkrev den amerikanska journalisten Marquis Childs om Sverige redan 1938 i boken Sweden the middle way.<\/em><\/p>\n

Mobiliseringen inom kooperationen var en av nyckelfaktorerna bakom den svenska utvecklingen. Via kooperationen fick konsumenten ett st\u00e4rkt inflytande \u00f6ver s\u00e5v\u00e4l priser som produktion av varor. Kooperationen \u2013 en av Sveriges genom tiderna st\u00f6rsta folkr\u00f6relse, s\u00e5 framg\u00e5ngsrik att vi tog den f\u00f6r given och inte s\u00e5g allt ideellt arbete och alla uppoffringar som l\u00e5g bakom eller ins\u00e5g vidden av den samh\u00e4llsomdaning som KF var med och skapade p\u00e5 n\u00e5gra f\u00e5 decennier. Det \u00e4r den historiska bakgrunden till min serie \u2013 Kooperat\u00f6ren. Men det finns en annan, mer privat. Kooperat\u00f6ren \u00e4r ocks\u00e5 en personlig ber\u00e4ttelse. Den handlar om min farmor och farfar.\u00a0Kooperat\u00f6ren \u00e4r en ber\u00e4ttelse om gemenskap, idealism och hur helt vanliga m\u00e4nniskor f\u00f6r inte alltf\u00f6r l\u00e4nge sedan sl\u00f6t sig samman f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra sina liv till det b\u00e4ttre. Tillsammans! I sanning ett \u201dsm\u00e5folkets storverk\u201d, som den kooperativa ekonomen och ideologen Mauritz Bonow uttryckte det.<\/p>\n

KNUT<\/strong>
\nMin farfar Knut kom fr\u00e5n mycket enkla omst\u00e4ndigheter. Som ett av 14 barn i ett soldattorp i V\u00e4rmland, med bara fyra \u00e5rs folkskola bakom sig b\u00f6rjade han sin bana som springgrabb i Kristinehamn. Efter att ha varit inkallad under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget hamnade han i Skellefte\u00e5 och blev v\u00e4rvad till Kooperationen som butiksf\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r en nystartad konsumbutik. Efter bara tv\u00e5 \u00e5r reste han till USA. Troligen i avsikt att stanna. Men tiderna var h\u00e5rda och det var sv\u00e5rt att f\u00e5 jobb. Knut arbetade som Butler \u00e5t biltillverkaren och m\u00e5ngmiljon\u00e4ren Studebaker utanf\u00f6r Chicago. Han fick d\u00e4rigenom m\u00f6jlighet att p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll studera b\u00e5de den amerikanska aff\u00e4rsv\u00e4rlden, storstaden med dess skyskrapor, neonljus, varuhus och den moderna amerikanska reklamen. N\u00e4r han kom tillbaks till Sverige 1923 var han full av id\u00e9er kring modern reklam och fick snart ansvar f\u00f6r Kooperativa F\u00f6rbundets reklamavdelning.<\/p>\n

SIGNE<\/strong>
\nMin farmor Signe v\u00e4xte upp p\u00e5 det fattiga s\u00f6der i Stockholm. N\u00e4r hennes far gick bort i f\u00f6rtid fick hon, hennes syster och deras mor tr\u00e4nga ihop sig i en liten l\u00e4genhet p\u00e5 Bondegatan.\u00a0Signe var intelligent, kapabel och fram\u00e5t och skaffade sig som utbildad stenograf och maskinskriverska en anst\u00e4llning p\u00e5 KF:s nybildade korrespondensinstitut Brevskolan och var d\u00e4refter en av den handfull kooperat\u00f6rer som med och startade upp verksamheten p\u00e5 KF:s skola V\u00e5r g\u00e5rd i Saltsj\u00f6baden i mitten p\u00e5 20-talet. Huset k\u00f6pte KF av Ernst Thiel, en av Sveriges mest f\u00f6rm\u00f6gna m\u00e4n, som just d\u00e5 gjort konkurs.\u00a0Det var d\u00e4r hon tr\u00e4ffade Knut, som undervisade butikspersonal i skyltning och den modern\u00a0 marknadsf\u00f6ring.<\/p>\n

DAGBOKEN<\/strong>
\nI januari 1928 p\u00e5b\u00f6rjade de en gemensam dagbok. Ett skrivprojekt, som kom att f\u00f6lja dem en bit in i 30-talet. I dagboken ges en sp\u00e4nnande inblick i det sena 20-talets vardagstillvaro med b\u00e5de gl\u00e4dje\u00e4mnen och problem. Diskussioner om talk eller puder, biofilmer, zeppelinaren Nobiles bes\u00f6k och \u00e5terkommande utflykter till Kooperationens eget universitet \u2013 V\u00e5r G\u00e5rd \u2013\u00a0 d\u00e4r verksamheten nu alltmer b\u00f6rjar inriktas mot de id\u00e9er kring skyltning och marknadsf\u00f6ring Knut tagit med sig hem fr\u00e5n tiden i Amerika.\u00a0Samtidigt bygger KF alltmer. Butiker, fabriker, varuhus och bost\u00e4der. Och p\u00e5 KF:s arkitektkontor, som kommer att bli Nordens st\u00f6rsta, \u00e4r det den kompromissl\u00f6sa funkisen som g\u00e4ller. KF \u00e4r faktiskt f\u00f6rst ut i landet och snart ocks\u00e5 st\u00f6rst p\u00e5 funkisomr\u00e5det. Och inspirationen fr\u00e5n Bauhaus och Le Corbusier stannar inte vid arkitekturen. \u00c4ven reklamen dras med.
\nSom ansvarig f\u00f6r Kooperativa F\u00f6rbundets reklamavdelning reser Knut mycket i tj\u00e4nsten. Till fj\u00e4rran orter som \u00d6rebro, Eskilstuna, Halmstad, Ume\u00e5 och Kristinehamn d\u00e4r han producerar utst\u00e4llningar i KF:s nybyggda centrallager, som p\u00e5 s\u00e5 vis invigs och visas upp f\u00f6r allm\u00e4nheten innan de fylls med varor. Centrallager inom dagligvaruhandeln var ett led i KF:s arbete p\u00e5 att rationalisera och d\u00e4rigenom f\u00f6rbilliga varudistributionen, med s\u00e4nkta priser som f\u00f6ljd.
\nLiksom p\u00e5 m\u00e5nga andra omr\u00e5den var KF f\u00f6rst ut \u00e4ven h\u00e4r och arkitekturen var f\u00f6rst\u00e5s funktionalistisk.<\/p>\n

UR DAGBOKEN:
\n<\/strong><\/em>25\/7 1928<\/em><\/p>\n

Idag har vi bilat ca 10 mil till Laholm, Voxtorp m fl platser \u00c4ndam\u00e5let f\u00f6r resan var att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 n\u00e5gon hemsl\u00f6jd utst\u00e4llare. En gumma fingo vi tag i som skall sitta p\u00e5 utst\u00e4llningen och virka eller binda pullowers.
\n<\/em>Det artar sig bra med utst\u00e4llningen (r\u00e4tt bra!)
\n<\/em>Utst\u00e4llningsarbetet \u00e4r egentligen mycket tungt. Att f\u00f6rst skapa id\u00e9er och sedan utf\u00f6ra dem tar hemskt mycket p\u00e5 krafterna och i all synnerhet som man \u00e4ngslas f\u00f6r att inte allt ska g\u00e5 i l\u00e5s.
\n<\/em>Att skaffa id\u00e9er och l\u00f6sa vissa problem kr\u00e4ver visserligen kraft men \u00e4r samtidigt synnerligen inspirerande arbete och stimulerar p\u00e5 ett h\u00e4lsosamt och nyttigt s\u00e4tt.<\/em><\/p>\n

Idag har jag f\u00e5tt en id\u00e9 som jag tror ska bi bra om den kan utf\u00f6ras. Man skulle kunna kalla id\u00e9en f\u00f6r \u201ddet talande k\u00f6ket\u201d.\u00a0<\/em>V\u00e5ra kooperativa utst\u00e4llningar \u00e4ro nog \u00e4nnu i stort sett ett ol\u00f6st problem. Det \u00e4r obehagligt att krusa privatf\u00f6retag och genom att taga dem med blir det hela mera pr\u00f6vande dessutom.<\/em><\/p>\n

28\/7
\n<\/em>Har funderat idag p\u00e5 KF utst\u00e4llningar f\u00f6r framtiden. Kanske har jag funnit l\u00f6sningen. Det talande k\u00f6ket och m\u00f6blernas rum i miniatyr vore kanske saker som skulle hj\u00e4lpa till att l\u00f6sa fr\u00e5gan.
\n<\/em>Idag rann en gammal sats ( ur Damernas Paradis?) mig i minnet. Man har en id\u00e9, man k\u00e4mpar f\u00f6r den, man hamrar in den i huvudet p\u00e5 folk, man ser den slutligen v\u00e4xa och vinna seger.
\n<\/em>Denna sats talar om tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet och alltf\u00f6r v\u00e4l f\u00f6rst\u00e5r jag v\u00e4rdet av den, men att handla! D\u00e4r till fordras energi och mycket mer.<\/em><\/p>\n

KOOPERAT\u00d6RERNAS \u00d6<\/strong>
\n1929 f\u00f6ds Signes och Knuts f\u00f6rsta barn och \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5, flyttar familjen till H\u00e4stholmen i Nacka, d\u00e4r KF just d\u00e5 anl\u00e4gger en enorm kvarnanl\u00e4ggning. Kvarnholmen, som den snart d\u00f6ps om till \u00e4r verkligen en \u201dKooperat\u00f6rernas \u00f6\u201d. D\u00e4r ges KF:s arkitekter fria h\u00e4nder att f\u00f6rverkliga de nya funktionalistiska id\u00e9erna, som inte stannar vid fabriksanl\u00e4ggningarna utan \u00e4ven sl\u00e5r igenom i personalbost\u00e4dernas utformning.
\nFunktionalismen f\u00e5r sitt stora genombrott Stockholmsutst\u00e4llningen samma \u00e5r och tre \u00e5r senare flyttar Per-Albin Hansson (som b\u00f6rjade sin bana som springpojke i Kooperativa F\u00f6reningen Pan i Malm\u00f6) in i det ber\u00f6mda radhuset i \u00c5lsten och funkisen blir en p\u00e5 allvar en del av det svenska folkhemsbygget.<\/p>\n

ANNONSBYR\u00c5N SVEA<\/strong>
\nEtt halv\u00e5r efter att Signe och Knut f\u00e5r sitt f\u00f6rsta barn kraschar b\u00f6rsen p\u00e5 Wall Street och v\u00e4rlden kastas in i en djup ekonomisk depression.
\nTre \u00e5r senare, bara n\u00e5gra veckor innan deras andra barn kommer till v\u00e4rlden, intr\u00e4ffar n\u00e4sta stora krasch. Denna g\u00e5ng orsakad av t\u00e4ndstickskungen Ivar Kreugers sj\u00e4lvmord i Paris. Banker och f\u00f6retag g\u00e5r under, aktie\u00e4gare och sm\u00e5sparare ruineras och v\u00e4rlden g\u00e5r \u00e5terigen in i en sv\u00e5r ekonomisk kris.
\nMen f\u00f6r den svenska kooperationen, med sin restriktiva syn p\u00e5 krediter \u00e4r l\u00e4get det motsatta. KF investerar, g\u00f6r strategiska k\u00f6p f\u00f6r att kn\u00e4cka de kvarvarande trusterna och deras prismonopol. I utbildningsinsatser och propaganda samlas m\u00e4nniskor kring de kooperativa principerna och r\u00f6relsens handlingskraft manifesteras i b\u00e5de stora och sm\u00e5 byggprojekt, som t ex Luma-fabriken vid S\u00f6dra Hammarbyhamnen och den p\u00e5 Stockholmsutst\u00e4llningen uppm\u00e4rksammade standardbutiken, som nu uppf\u00f6rs i olika varianter runt om i landet.
\nDet \u00e4r mot denna bakgrund Knut f\u00e5r sitt livs erbjudande \u2013 Att k\u00f6pa den konkursm\u00e4ssiga annonsbyr\u00e5n Svea, som drabbats h\u00e5rt av krisen och vars st\u00f6rsta kund (ca 50% av oms\u00e4ttningen) \u00e4r just Kooperativa F\u00f6rbundet.\u00a0F\u00f6ruts\u00e4ttningen \u00e4r att han (p g a annonsavtalets utformning) g\u00f6r det som sj\u00e4lvst\u00e4ndig \u00e4gare av byr\u00e5n, genom att ordna ett bankl\u00e5n p\u00e5 k\u00f6peskillingen, som \u00e4r p\u00e5 hela 21.000 kr\u00a0 (ca 650.000 kr i dagens penningv\u00e4rde).\u00a0Vad han d\u00e5 inte vet \u00e4r att annonsbyr\u00e5n f\u00f6rutom att vara konkursm\u00e4ssig ocks\u00e5 hotas av sanktioner fr\u00e5n Tidningsutgivarna och Annonsf\u00f6reningen. \u00a0Ett hot Knut genom ett enormt arbete avv\u00e4rjer genom att utveckla och modernisera KF:s marknadsf\u00f6ring, Systematisk kampanjt\u00e4nkande med effektivt utnyttjande av flera olika reklammedia vilket s\u00e5 sm\u00e5ningom g\u00f6r Svea till en av landets st\u00f6rsta annonsbyr\u00e5er.<\/p>\n

NU SKA VI BAKA PAJ<\/strong>
\n<\/em>En lyckad kampanj var den riksomfattande paj-kampanjen 1939, d\u00e4r KK, med k\u00e4nnedom om den stora paj-konsumtionen i USA, f\u00f6reslog att man skulle ta fram en ugnseldfast pajform till det facila priset av 1 krona, samtidigt som reklamen f\u00f6r ingredienserna samordnades. Andra syften f\u00f6r kampanjen var att sl\u00e5 ett slag f\u00f6r st\u00f6rre anv\u00e4ndning av frukt och b\u00e4r, samt att trimma butikspersonalen. Ett antal t\u00e4vlingar, b\u00e5de f\u00f6r butikspersonal (t ex vem s\u00e4ljer 25 formar p\u00e5 kortast m\u00f6jliga tid) kombinerades med receptt\u00e4vlingar i tidningen Vi. I reklammaterialet ingick en 70×100 affisch, en streamer, en \u00e5ttasidig receptfolder. Dessutom delades 315.000 recept ut till samtliga kunder och de bitr\u00e4den som s\u00e5lt minst 60 formar fick diplom.\u00a0 Under den f\u00f6rsta kampanjveckan s\u00e5ldes 60.000 formar och under hela kampanjen totalt 170.000, vilket tvingade porslinsfabriken Gustafsberg att st\u00e4lla om produktionen f\u00f6r att hinna med.<\/em><\/p>\n

KK skriver: \u201dEn kampanjs framg\u00e5ng kan inte m\u00e4tas endast i det netto den ger f\u00f6rs\u00e4ljningsm\u00e4ssigt. Den entusiasm och solidaritet den skapar bland butikspersonalen och de erfarenheter den ger arrang\u00f6rerna kan vara av oskattbart v\u00e4rde f\u00f6r framtiden.\u201d<\/em><\/p>\n

KAMPEN MOT FASCISMEN<\/strong>
\nI slutet av 30-talet flyttar Knut och Signe in i en villa p\u00e5 Sara Moreas v\u00e4g i Enskede. Steget fr\u00e5n soldattorpet i V\u00e4rmland och den lilla l\u00e4genheten p\u00e5 Bondegatan p\u00e5 det fattiga s\u00f6der var f\u00f6rst\u00e5s enormt. Men inte helt ovanligt. Allt fler inom folkr\u00f6relserna gjorde liknande klassresor vid denna tid.\u00a0 Att det var m\u00f6jligt f\u00f6r en springschas att bli till statsminister hade Per-Albin Hansson redan visat. Men inte alla gillade denna utveckling.\u00a0Sverige hade vid denna tid inte haft allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt i mer \u00e4n dussinet \u00e5r men m\u00f6rka krafter gjorde redan allt f\u00f6r att avskaffa den. Demokratin ans\u00e5gs vara alltf\u00f6r komplicerad f\u00f6r \u201cvanligt folk\u201d. Inom kooperationen s\u00e5g man tidigt denna fara och f\u00f6rstod att r\u00f6relsen skulle utpl\u00e5nas om utvecklingen f\u00f6ljde samma m\u00f6nster som i det nazistiska Tyskland och fascistiska Italien. KF inledde d\u00e4rf\u00f6r en omfattande folkbildningsverksamhet mot de totalit\u00e4ra ideologierna och kunde tack vare det stora n\u00e4tverket av Konsumbutiker p\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt n\u00e5 ut med sin upplysning \u00f6ver hela landet.\u00a0N\u00e4r kriget kom, mobiliserade KF ytterligare och bidrog b\u00e5de organisatoriskt och materiellt bl a med f\u00f6rsvarsl\u00e5n, f\u00f6rslag p\u00e5 hur ransonering skulle genomf\u00f6ras och genom att f\u00f6reta stora uppk\u00f6p av exportvaror utomlands. F\u00f6r KF var detta utan tvekan en kamp p\u00e5 liv och d\u00f6d.\u00a0\u201dV\u00e5r beredskap \u00e4r god\u201d Sa Per-Albin Hansson i sitt tal p\u00e5 Skansen den 27 augusti 1939. Det han syftade p\u00e5 var inte bara den milit\u00e4ra beredskapen utan ocks\u00e5 landets m\u00f6jlighet till f\u00f6rs\u00f6rjning vid en blockad. N\u00e5got KF hade betydande inflytande \u00f6ver, bl a genom den f d j\u00e4rnverksarbetaren Axel Gj\u00f6res, tidigare redakt\u00f6r f\u00f6r tidskriften Kooperat\u00f6ren, ordf\u00f6rande i KF:s styrelse och nu folkhush\u00e5llningsminister i regeringen Hansson.<\/p>\n

KRAPOTKIN<\/strong>
\nI arvet efter min farmor Signe hittar jag boken En Anarkists Minnen av Furst Krapotkin i tv\u00e5 s\u00f6nderfallande h\u00e4ften. De har tillh\u00f6rt min farfar Knut, som nogsamt skrivit namn och datum p\u00e5 b\u00e5da volymerna:\u00a0 15 januari 1912. Han var d\u00e5 21 \u00e5r och arbetade hos firman Svensson & Eriksson i Kristinehamn, d\u00e4r han en g\u00e5ng b\u00f6rjat som springgrabb.\u00a0 Varf\u00f6r han k\u00f6pt, l\u00e4st och sedan sparat just dessa tv\u00e5 b\u00f6cker har jag f\u00f6rst\u00e5s inget svar p\u00e5, men n\u00e4r jag n\u00e5gra \u00e5r senare l\u00e4ser Peder Al\u00e9x utm\u00e4rkta Den rationella konsumenten \u2014 KF som folkuppfostrare (vars omslag pryds av en affisch fr\u00e5n Annons-Svea), faller en pusselbit p\u00e5 plats. Enligt Al\u00e9x, framh\u00e5ller Krapotkin folkligt samarbete som ett s\u00e4tt att l\u00f6sa industrialismens problem och kooperationen som en r\u00f6relse som har \u201cen avgjord inb\u00f6rdes hj\u00e4lp-karakt\u00e4r\u201d. Efter en noggrann genomg\u00e5ng av Krapotkins memoarer, hittar jag ett citat Knut kryssat f\u00f6r.<\/p>\n

Endast h\u00e4nf\u00f6relse och f\u00f6rtroende kunna i s\u00e5dana \u00f6gonblick f\u00f6rm\u00e5 soldaterna att g\u00f6ra \u201ddet om\u00f6jliga\u201d \u2013 och det \u00e4r det om\u00f6jliga, som oupph\u00f6rligen m\u00e5ste g\u00f6ras f\u00f6r att n\u00e5 framg\u00e5ng.\u201d Krapotkin En Anarkists minnen.<\/em><\/p>\n

Ett citat som s\u00e4ger n\u00e5got om den generation kooperat\u00f6rer farmor och farfar tillh\u00f6rde. En generation som \u201ch\u00e4rdats i 20-talets eklut\u201d och som trots det, med stor framtidstro och energi, drev igenom de kooperativa id\u00e9erna om att samh\u00e4llsomdaningen borde utg\u00e5 fr\u00e5n individen. Den lilla m\u00e4nniskan.
\nSm\u00e5folket, som ju genom Kooperationen bevisade att det gick att utf\u00f6ra storverk, s\u00e5 l\u00e4nge det gjordes i samverkan – utifr\u00e5n en \u00f6vertygelse. F\u00f6r i Kooperationen \u00e4r det gemenskap som g\u00e4ller. \u00a0Att inte tj\u00e4na p\u00e5 andra, utan tj\u00e4na varandra.\u00a0 N\u00e5got Knut ocks\u00e5 levde upp till genom att enligt \u00f6verenskommelse s\u00e4lja Annonsbyr\u00e5n Svea, med hundra anst\u00e4llda \u00a0till KF n\u00e4r han sj\u00e4lv gick i pension, f\u00f6r samma summa han en g\u00e5ng gett. 21.000 kr.\u00a0Med tanke p\u00e5 det inflytande Annonsbyr\u00e5n Svea haft \u00f6ver formandet av den moderna svenska reklamen \u00e4r det m\u00e4rkligt att s\u00e5 lite skrivits om den. I den samtida litteraturen \u00e4r Svea mycket sparsamt f\u00f6rekommande. Det \u00e4r t ex inte alls ovanligt att hela bokverk \u00e4gnade \u00e5t den svenska affischkonstens historia helt utelsuter Svea. Varf\u00f6r g\u00e5r bara att spekulera \u00f6ver.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a>
Rochdaleplaketten, f\u00f6r gagnande insats i kooperationens tj\u00e4nst, instiftad 1959<\/figcaption><\/figure>\n


\n<\/a><\/p>\n

IDAG<\/strong>
\nMycket av det\u00a0KF lanserade kring f\u00f6rs\u00e4ljning, marknadsf\u00f6ring och organisation \u00e4r n\u00e5got vi idag tar f\u00f6r givet. Men hur m\u00e5nga f\u00f6rst\u00e5r idag vad detta stora skifte egentligen innebar och vilken betydelse KF hade i moderniseringen av landet. KF var\u00a0f\u00f6rst ut med sj\u00e4lvbetj\u00e4ningsbutiker (Snabbk\u00f6p) och den k\u00f6ptrohet medlemskapet i den lokala Konsumf\u00f6reningen skapade, f\u00f6rs\u00f6ker\u00a0idag i stort sett\u00a0varje butikskedja efterlikna. Dock utan demokratiskt inflytande \u00f6ver verksamheten. De sj\u00e4lvproducerade varor\u00a0KF lanserade under b\u00f6rjan av f\u00f6rra seklet tar\u00a0idag en allt st\u00f6rre del av marknaden (men inte f\u00f6r att som p\u00e5\u00a0KF:s tid,\u00a0spr\u00e4cka truster eller s\u00e4nka priser, utan f\u00f6r att \u00f6ka kedjornas vinstmarginal).
\nDenna \u00e5tskillnad, mellan det privat\u00e4gda och det vi \u00e4ger gemensamt l\u00f6per som en r\u00f6d tr\u00e5d genom hela ber\u00e4ttelsen och jag har under arbetet ibland\u00a0st\u00f6tt p\u00e5 reaktioner som handlat om den polarisering Konsum skapade under “folkhemstiden”, d\u00e5 man var antingen f\u00f6r eller emot. Den trohet och lojalitet ett medlemskap i Konsum ofta innebar, \u00e4r idag i stort sett\u00a0f\u00f6rsvunnen, men rester av motst\u00e5ndet tycker jag mig fortfarande kunna se, framf\u00f6rallt i ett osynligg\u00f6rande av KF:s betydelse. Det \u00e4r l\u00e4tt att g\u00f6ra sig lustig \u00f6ver de utbildningar i “smak” V\u00e5r G\u00e5rd arrangerade f\u00f6r butiksanst\u00e4llda \u00e4nda in p\u00e5 70-talet eller senare initiativ som Konsums Bl\u00e5vita varor. Precis som det \u00e4r l\u00e4tt att hugga till med “konsum” som epitet f\u00f6r n\u00e5got en tycker \u00e4r av l\u00e5g kvalit\u00e9. \u00a0P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt har n\u00e5got av det motst\u00e5nd kooperationen m\u00f6tte i b\u00f6rjan av f\u00f6rra seklet lyckats \u00f6verleva. F\u00f6r m\u00e5nga \u00e4r Konsum idag n\u00e5got lite f\u00e5nigt, en \u00e4ldre sl\u00e4kting som samlade p\u00e5 kvitton f\u00f6r n\u00e5gra kronors \u00e5terb\u00e4ring. Men i kooperationen ryms ocks\u00e5 n\u00e5got st\u00f6rre, en gemenskap som f\u00f6re och under kriget bidrog till att h\u00e5lla emot nazismen och fascismen och en tanke om att det \u00e4r tillsammans vi har m\u00f6jlighet att f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden till det b\u00e4ttre.<\/p>\n

Det storverk den svenska Kooperationen utg\u00f6r, \u00e4r idag n\u00e5got som tas f\u00f6r givet och f\u00f6r de flesta \u00e4r det idag ingen skillnad mellan Coop, Ica och Lidl, precis som det f\u00f6r m\u00e5nga inte heller verkar vara\u00a0n\u00e5gon st\u00f6rre skillnad mellan v\u00e5ra olika partier. \u00a0Men g\u00e5r en till r\u00f6tterna, till ideologin bakom, st\u00e5r det klart att skillnaderna \u00e4r stora. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s l\u00e4tt att i efterhand kritisera avarterna inom Folkhemmet. Men bet\u00e4nk d\u00e5 vad alternativet hade varit.<\/p>\n

Idag ser vi p\u00e5 nytt ett Europa p\u00e5 v\u00e4g att slitas s\u00f6nder av populism och nationalism och vi famlar efter motmedel. Att det som tagit decennier att bygga upp, mycket snabbt kan raseras har vi redan sett och f\u00f6r m\u00e5nga framst\u00e5r det kanske som f\u00f6r Krapotkin, som mer attraktivt att rasera det r\u00e5dande och bygga fr\u00e5n en ny grund.
\nF\u00f6r min del har jag, efter att ha arbetat med Kooperat\u00f6ren i snart tv\u00e5 \u00e5r kommit att bli allt mer \u00f6vertygad om att den medelv\u00e4g Childs beskrev redan 1938 \u00e4r ett lika giltig idag, som den var d\u00e5. Att det g\u00e5r att hitta en medelv\u00e4g och att den Kooperativa tanken, att hellre vilja tj\u00e4na varandra \u00e4n tj\u00e4na p\u00e5 andra fortfarande \u00e4r aktuell.<\/p>\n

Serien Kooperat\u00f6ren finns att l\u00e4sa p\u00e5 www.seriekonst.se
\n<\/a>Den \u00e4r gratis att ladda ner.
\nDet g\u00e5r bra att skriva ut den.
\nDen \u00e4r till f\u00f6r att l\u00e4sas.
\nDen \u00e4r till f\u00f6r att diskuteras, kritiseras, debatteras.<\/p>\n

\/Gunnar Krantz<\/p>\n

K\u00e4llor:<\/strong><\/span>
\nAl\u00e9x, Peder (1994). Den rationella konsumenten: KF som folkuppfostrare 1899-1939. Diss. Ume\u00e5 : Univ.<\/span><\/p>\n

\n
\n
\n

Apelqvist, Seved (1947). M\u00e4nniskor kring en id\u00e9. Stockholm: Koop. f\u00f6rb.<\/span><\/p>\n

Apelqvist, Seved (1951). Kanske med andra \u00f6gon.. Stockholm: Koop. f\u00f6rb.<\/span><\/p>\n

Bonow, Mauritz (1934). Sm\u00e5folkets storverk.. Stock- holm: Koop. f\u00f6rb.<\/span><\/p>\n

\n
\n
\n

Brunnstr\u00f6m, Lisa (2004). Det svenska folkhemsbygget: om Kooperativa f\u00f6rbundets arkitektkontor. Stockholm: Arkitektur.<\/span><\/p>\n

Childs, Marquis William (1938).\u00a0Sweden: the middle way<\/em>. Rev. and enl. ed. New Haven:<\/span><\/p>\n

Elldin, Harald (1966). \u00c5r p\u00e5 v\u00e5r g\u00e5rd.. Stockholm: Rab\u00e9n & Sj\u00f6gren.<\/span><\/p>\n

Elldin, Harald (1950). Klipp och bakgrunder till koop- erativt fostringsarbete under ett halvsekel.. Stockholm: Koop. f\u00f6rb.<\/span><\/p>\n

Elmbrant, Bj\u00f6rn. (2015). Innan m\u00f6rkret faller ska 30-talet hinna i kapp oss?. Johanneshov: MTM<\/span><\/p>\n

Eriksson, Leif, Bengtsson & Falk, Lars (2002). Lite svensk reklamhistoria. Malm\u00f6: Reklam & designhistor- iska f\u00f6reningen.<\/span><\/p>\n

Eriksson, Johan & Sandahl, Christo er (2004). Reklam i r\u00f6relse: en nostalgisk resa med folkhemmets a scher. Stockholm: Tra k-nostalgiska f\u00f6rl.<\/span><\/p>\n

\n
\n
\n

Krantz, Knut (red.) (1955). Co-op reklam i Sverige under ett kvarts sekel: annonser, a scher, plakat, broschyrer, varum\u00e4rken, f\u00f6rpackningar, rmanamn, utst\u00e4llningar, skyltningar m. m.. Stockholm: Koop. f\u00f6rb.<\/span><\/p>\n

Kropotkin, Petr Alekseevi\u010d (1907). En anarkists min- nen. Stockholm: Aktiebolaget Ljus<\/span><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n
\n
\n
\n
\n
\n

Lind, Ove (1972). Svea 75 \u00e5r, Stockholm: Annonsby- r\u00e5n Svea Arkiv: Krantz<\/span><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n
\n
\n

Scheynius, Ignas, F (1949) Resa i samverkans Sverige. Stockholm. Koop. f\u00f6rb.<\/span><\/p>\n

Sj\u00f6lin, Walter (1949). Med f\u00f6renade krafter: Kooper- ativa f\u00f6rbundet 1899-1949 i text och bild. Stockholm: Kooperativa f\u00f6rbundet.<\/span><\/p>\n

Sommar, Ingrid (2006). Funkis: stilen som byggde Sverige. Stockholm: Forum<\/span><\/p>\n

Stolpe, Herman & Stolpe, Sven (1969). Boken om Albin Johansson: [liv, minnen, g\u00e4rning]. 1. Stockholm: Rab\u00e9n & Sj\u00f6gren.<\/span><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

Westin Silverstolpe, Gunnar (1944). En kr\u00f6nikebok. Den svenska konsumentkooperationens v\u00e4g. Stock- holm: Koop. f\u00f6rb.<\/span><\/p>\n

\n
\n
\n

\u00d6rne, Anders (1940). Andlig smitta: hur dess sprid- ning kan f\u00f6rebyggas. Stockholm: Tiden<\/span><\/p>\n

\u00d6rne, Anders (1960). Samverkan i frihet: en bok av och om Anders \u00d6rne. Stockholm: Rab\u00e9n & Sj\u00f6gren<\/span><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

L\u00f6rdagen den 1\/4 h\u00f6ll jag den f\u00f6rsta offentliga f\u00f6rel\u00e4sningen om min serie Kooperat\u00f6ren p\u00e5 Malm\u00f6 Stadsbibliotek i samband med Seriefest 2017.\u00a0 P\u00e5 30-talet h\u00f6ll Europa p\u00e5 att slitas s\u00f6nder under en v\u00e4xande fascistisk r\u00f6relse. Men i Sverige blev utvecklingen en annan. Socialdemokraterna och Bondef\u00f6rbundet gick samman i en allians, som kom att bidra till att […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-1464","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-seriepolitiska-texter"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1464","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1464"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1464\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1482,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1464\/revisions\/1482"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1464"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1464"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1464"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}