{"id":1894,"date":"2018-07-20T07:26:48","date_gmt":"2018-07-20T07:26:48","guid":{"rendered":"http:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=1894"},"modified":"2020-10-08T21:32:37","modified_gmt":"2020-10-08T21:32:37","slug":"utan-litografin-inga-serier","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=1894","title":{"rendered":"Utan litografin inga serier"},"content":{"rendered":"

 <\/p>\n

\"\"<\/a>
Litografiska verktyg, fr\u00e5n utst\u00e4llningen “En v\u00e4rld av bilder – Litografin i Sverige 200 \u00e5r”<\/a> p\u00e5 UB i Lund.<\/figcaption><\/figure>\n

1796 snubblade Alois Senefelder \u00f6ver litografitekniken n\u00e4r han s\u00e5g hur text skriven med fetkrita p\u00e5 ett papper, fastnade p\u00e5 kalksten.  F\u00f6rst t\u00e4nkte Senefelder att han med hj\u00e4lp av syra kunde fr\u00e4ta bort stenen runtomkring den isolerande kritan och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt tillverka en slags klich\u00e9 f\u00f6r h\u00f6gtryck. Efter en tids experimenterande kom han dock fram till en \u00e4nnu b\u00e4ttre och mycket enklare teknik som utgick fr\u00e5n att fett st\u00f6ter bort vatten. Genom att f\u00f6rst bl\u00f6ta ner stenen med vatten och sedan rulla en f\u00e4rgvals med oljebaserad tryckf\u00e4rg \u00f6ver stenen, fick han ett perfekt inf\u00e4rgning av det skrivna. Stenen kunde d\u00e4refter placeras i en tryckpress och framst\u00e4lla ett stort antal kopior.<\/p>\n

Senefelder var  sk\u00e5despelare, dramatiker, s\u00e5ngare, musiker och komposit\u00f6r och anledningen att han alls intresserade sig f\u00f6r tryckteknik, var f\u00f6r att han var p\u00e5 jakt efter ett enkelt och billigt s\u00e4tt att trycka sina pj\u00e4ser. Detta var vid denna tid b\u00e5de omst\u00e4ndligt och dyrt, kr\u00e4vde expertkunskap och kunde enbart g\u00f6ras med hj\u00e4lp av typer, tr\u00e4snitt eller olika former av koppargravyr. S\u00e4rskilt sv\u00e5rt var det att trycka noter, vilket snart kom att bli ett av litografins f\u00f6rsta genombrott. Litografin kom snabbt p\u00e5 modet bland konstn\u00e4rer i Europa, bl a Goya och Delacroix. \u00c4ven karikatyrtecknarna, som Daumier m fl, uppt\u00e4ckte litografin, som nu blev ett effektivt vapen i den politiska kampen.<\/p>\n

Konstn\u00e4rerna tecknade direkt p\u00e5 stenen, vilket f\u00f6rutsatte att all text skrevs spegelv\u00e4nt. Snart utvecklades en ny litografisk tryckteknik, som till\u00e4t tecknaren att arbeta r\u00e4ttv\u00e4nt, genom att teckna och skriva med st\u00e5lstift och litografitusch eller krita p\u00e5 s\u00e4rskilt preparerade papper, vilka sedan \u00f6verf\u00f6rdes till stenen. Tekniken fick namnet autografi eftersom den anv\u00e4ndes i marknadsf\u00f6ringen av litografin genom l\u00e5ta k\u00e4nda personer ( t ex Napoleon) skriva sin namnteckning, som sedan kunde trycktas och delas ut. En som snart ins\u00e5g autografins m\u00f6jligheter var schweizaren Rodolphe T\u00f6pffer. Han var f\u00f6dd 1799 i Gen\u00e8ve och kallas allm\u00e4nt f\u00f6r \u201dseriernas fader\u201d.  Men mer om det i n\u00e4sta inl\u00e4gg: En aktad borgare i Gen\u00e8ve<\/a><\/p>\n

L\u00e4s f\u00f6reg\u00e5ende inl\u00e4gg kring seriernas ursprung: Problemet med The Yellow Kid<\/a><\/p>\n

K\u00e4llor:<\/strong>
\nPersson, Ove (red.) (1956). Grafisk uppslagsbok<\/em>. 2., rev. uppl. Stockholm: Sv.litteratur (distr.)
\nSchantz, Philip von, Sellgrad, Rolf & Sydhoff, Beate (1971). Litografi<\/em>. Stockholm: FIB:s konstklubb
\nJungmarker, Gunnar (red.) (1958). Om litografi: en festskrift : Julius Ols\u00e9ns litografiska anstalt 1918-1958<\/em>. Stockholm: [Nationalmuseum] [distribut\u00f6r]<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

  1796 snubblade Alois Senefelder \u00f6ver litografitekniken n\u00e4r han s\u00e5g hur text skriven med fetkrita p\u00e5 ett papper, fastnade p\u00e5 kalksten.  F\u00f6rst t\u00e4nkte Senefelder att han med hj\u00e4lp av syra kunde fr\u00e4ta bort stenen runtomkring den isolerande kritan och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt tillverka en slags klich\u00e9 f\u00f6r h\u00f6gtryck. Efter en tids experimenterande kom han dock fram […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2,6],"tags":[],"class_list":["post-1894","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blogg","category-serieforskning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1894","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1894"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1894\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2692,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1894\/revisions\/2692"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1894"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1894"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1894"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}