{"id":1905,"date":"2018-07-20T21:45:28","date_gmt":"2018-07-20T21:45:28","guid":{"rendered":"http:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=1905"},"modified":"2025-10-10T07:09:09","modified_gmt":"2025-10-10T07:09:09","slug":"en-aktad-borgare-i-geneve","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=1905","title":{"rendered":"En aktad borgare i Gen\u00e8ve"},"content":{"rendered":"
\"Jabot<\/a>
By T\u00f6pffer (Histoire de monsieur Jabot \u00e9dition de 1860) [Public domain], via Wikimedia Commons<\/figcaption><\/figure>\n

Rodolphe T\u00f6pffer, son till konstn\u00e4ren \u00a0Wolfgang-Adam T\u00f6pffer, hade ursprungligen t\u00e4nkt g\u00e5 i sin fars fotsp\u00e5r, men tvangs ge upp den ambitionen p\u00e5 grund av en \u00f6gonsjukdom. 21 \u00e5r gammal beslutade han sig ist\u00e4llet att \u00e4gna sig \u00e5t litteratur och skrev d\u00e4refter en dramatik, noveller, romaner och kritiska ess\u00e4er, samtidigt som han livn\u00e4rde sig som l\u00e4rare p\u00e5 en privatskola. Han gifte in sig i den Gen\u00e8veoisiska societeten, \u00a0\u00e4gnade sig \u00e4ven \u00e5t politik och blev 1832 \u00a0kallad till professor i retorik och litteratur vid akademin i Gen\u00e8ve.\u00a0S\u00e4rskilt uppskattad blev han bland sl\u00e4kt, v\u00e4nner och elever f\u00f6r sina tecknade reseber\u00e4ttelser \u201dVoyages\u201d fr\u00e5n de \u00e5rliga skolresorna i alperna.\u00a0 1827 utvecklade han sitt ber\u00e4ttande i text och bild och skapade sin f\u00f6rsta helt igenom tecknade ber\u00e4ttelse\u201dLes Amours de monsieur Vieux Bois\u201d. Under \u00e5ren som f\u00f6ljde framst\u00e4llde\u00a0han flera liknande som t ex \u00a0\u201dDocteur Festus\u201d, \u201dHistoire de monsieur Cryptogame\u201d och \u201dHistoire de monsieur Jabot\u201d.Fr\u00e9d\u00e9ric Soret (en av T\u00f6pffers skolkamrater) arbetade vid den tiden \u00e5t den store tyska poeten Goethe. Soret visade n\u00e5gra av T\u00f6pffers ber\u00e4ttelser f\u00f6r honom och Goehte, som vanligen avskydde karikatyrteckningar, blev synnerligen upplivad. T\u00f6pffer best\u00e4mde sig d\u00e5, med viss tvekan \u2013\u00a0 han var trots allt en uppburen och respekterad borgare \u2013\u00a0 f\u00f6r att trycka och ge ut sina ber\u00e4ttelser. Han tecknade om dem p\u00e5 papper preparerade f\u00f6r autografiskt tryck och l\u00e4t trycka dem i upplagor om ca 500 exemplar.T\u00f6pffers ber\u00e4ttelser blev snabbt popul\u00e4ra och n\u00e5dde en f\u00f6r tiden stor och internationell publik i Schweiz, Frankrike, Tyskland, England, Sverige, Danmark och Norge. Dessutom publicerades ett antal piratutg\u00e5vor i Paris och London, vilket f\u00f6ranledde honom att snabbt ge ut officiella utg\u00e5vor i b\u00e5da l\u00e4nder. Den engelska versionen av Mr. Vieux bois \u201dThe Adventures of Mr. Obadiah Oldbuck\u201d letade sig \u00f6ver Atlanten och publicerades d\u00e4r (utan T\u00f6pffers k\u00e4nnedom) i bokform, ca 1840 och 1842 \u00e4ven som bilaga i en amerikansk dagstidning. Bilagan kan d\u00e4rmed r\u00e4knas som v\u00e4rldens f\u00f6rsta serietidning.<\/p>\n

En medveten och intellektuell pionj\u00e4r
\n<\/strong>T\u00f6pffer kallade sin innovation f\u00f6r \u201dlitt\u00e9rature en estampes\u201d ungef\u00e4r grafik-litteratur och i \u201dEssai de Physiognomonie\u201d,\u00a0 som gavs ut 1845 – tv\u00e5 \u00e5r f\u00f6re hans d\u00f6d (endast 47 \u00e5r gammal), reflekterar han \u00f6ver flera av de fenomen som sedan kommit att utg\u00f6ra seriekonstens teoretiska grund; som t ex samverkan mellan text och bild, f\u00f6rdelen med att skapa enkla karakt\u00e4rer sammansatta av l\u00e4tt identifierbara tecken, bruket av den enkla linjeteckningen framf\u00f6r \u00f6verlastad realism och l\u00e4sarens f\u00f6rm\u00e5ga att sj\u00e4lv tolka in betydelse i bilderna, n\u00e5got Gombrich l\u00e5ngt senare kallar T\u00f6pffers lag, enligt vilken det inte g\u00e5r att teckna ett ansikte utan att samtidigt ge det en karakt\u00e4r. Vidare propagerar han f\u00f6r ber\u00e4ttelsernas effektivitet och autografins f\u00f6rdelar framf\u00f6r mer omst\u00e4ndliga och dyra trycktekniker. Anv\u00e4ndandet av autografin gav T\u00f6pffers ber\u00e4ttelser en flyh\u00e4nt fr\u00e4sch\u00f6r j\u00e4mf\u00f6rt med samtida bilder framst\u00e4llda i kopparstick och tr\u00e4snitt. T\u00f6pffer menade dessutom att alla kunde framst\u00e4lla \u201dliteratures en estampes\u201d med hj\u00e4lp av hans metod och en smula envishet. \u00a0\u201dEssai de Physiognomonie\u201d, p\u00e5 en g\u00e5ng b\u00e5de den f\u00f6rsta serieteoretiska- och seriepedagogiska skriften, \u00e4r synnerligen l\u00e4sv\u00e4rd. Men f\u00f6r att f\u00e5 en djupare kunskap om T\u00f6pffers arbete m\u00e5ste en f\u00f6rst\u00e5s l\u00e4sa hans serier. Mer om det i n\u00e4sta inl\u00e4gg. Ber\u00e4ttelsen om Monsieur Jabots v\u00e4lformade <\/a>ben<\/p>\n

L\u00e4s tidigare inl\u00e4gg h\u00e4r:<\/p>\n

Problemet med The Yellow Kid<\/a><\/p>\n

Utan litografin inga serier<\/a><\/p>\n

K\u00e4llor:<\/strong>
\nT\u00f6pffer, Rodolphe (1845) “Essai de physiognomonie” [elektronisk]\u00a0https:\/\/www.gutenberg.ca\/ebooks\/toeppferr-physiognomonie\/toeppferr-physiognomonie-00-h-dir\/toeppferr-physiognomonie-00-h.html (h\u00e4mtad 2018-06-18)
\nGombrich, E. H. (1960) “Konst och\u00a0Illusion”. Stockholm: Rab\u00e9n & Sj\u00f6gren
\nKunzle, David (1973-). History of the comic strip<\/em>. Berkeley: University of California Press
\nChute, Hillary L. (2016). Disaster drawn: visual witness, comics, and documentary form<\/em>. Cambridge, Massachusetts: The Belknap Press of Harvard University Press<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Rodolphe T\u00f6pffer, son till konstn\u00e4ren \u00a0Wolfgang-Adam T\u00f6pffer, hade ursprungligen t\u00e4nkt g\u00e5 i sin fars fotsp\u00e5r, men tvangs ge upp den ambitionen p\u00e5 grund av en \u00f6gonsjukdom. 21 \u00e5r gammal beslutade han sig ist\u00e4llet att \u00e4gna sig \u00e5t litteratur och skrev d\u00e4refter en dramatik, noveller, romaner och kritiska ess\u00e4er, samtidigt som han livn\u00e4rde sig som l\u00e4rare […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2,6],"tags":[],"class_list":["post-1905","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blogg","category-serieforskning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1905","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1905"}],"version-history":[{"count":27,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1905\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3425,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1905\/revisions\/3425"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1905"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1905"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1905"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}