{"id":1955,"date":"2018-07-27T08:57:32","date_gmt":"2018-07-27T08:57:32","guid":{"rendered":"http:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=1955"},"modified":"2020-10-08T21:31:58","modified_gmt":"2020-10-08T21:31:58","slug":"mysteriet-gombrich","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=1955","title":{"rendered":"Mysteriet Gombrich"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/a>
Den svenska upplagan av Konst och illusion fr\u00e5n 1972<\/figcaption><\/figure>\n

I fyra artiklar har jag mer eller mindre finurligt pekat p\u00e5 faktumet att serierna inte alls uppfanns i Amerika i slutet p\u00e5 1800-talet utan i Schweiz ca 70 \u00e5r tidigare. Detta \u00e4r en fr\u00e5ga som det m\u00e4rkligt nog fortfarande r\u00e5der f\u00f6rvirring kring, trots att det finns gott om v\u00e4l underbyggd forskning som klarg\u00f6r hur de moderna serierna uppkommit. Tunga serieforskare som t ex Kunzle och Grooensteen pekar \u00e5t samma h\u00e5ll; Rodolphe T\u00f6pffer \u00e5r 1827, vilket inneb\u00e4r att vi, om vi vill fira jubileer, kan g\u00f6ra detta redan om nio \u00e5r. D\u00e5 fyller serierna 200 \u00e5r.<\/p>\n

En f\u00f6rklaring till f\u00f6rvirringen skulle kunna vara att denna kunskap tidigare endast fanns att tillg\u00e5 p\u00e5 franska se t ex Lacassin (2014) i uppslagsverket Grande Encylop\u00e9die Alphabetique Larousse<\/em> \u201dPour une 9e art, la bande dessin\u00e9e\u201d fr\u00e5n 1971. Franskan \u00e4r ett eftersatt spr\u00e5k i Sverige. Vi \u00e4r mycket b\u00e4ttre p\u00e5 engelska. F\u00f6rdel The Yellow Kid<\/em>!
\nEn annan \u00e4r att seriefandom i Sverige uppstod ur en gruppering seriesamlare i en tid som lyfte fram amerikans kultur (pop-konst och camp-fenomenet Batman<\/em>) vilket satte fokus p\u00e5 de massproducerade amerikanska serierna. \u00c5terigen f\u00f6rdel TYK!
\nVi k\u00e4nde helt enkelt inte till T\u00f6pffer<\/em>, skulle ett m\u00f6jligt f\u00f6rsvar kunna formuleras. Hans b\u00f6cker var alltf\u00f6r obskyra, om\u00f6jliga att f\u00e5 tag p\u00e5 eller ens k\u00e4nna till. Inget fanns skrivet om honom, han var bortgl\u00f6md, till skillnad fr\u00e5n TYK.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r blir f\u00f6rvirringen \u00e4n st\u00f6rre n\u00e4r det visar sig att denna kunskap visst fanns p\u00e5 engelska s\u00e5 tidigt som 1960 och i svensk \u00f6vers\u00e4ttning redan 1972 , f\u00f6rmedlad av v\u00e4rldens d\u00e5 mest k\u00e4nde konsthistoriker<\/em>; E. H. Gombrich i boken Konst och Illusion<\/em>. Ja, jag s\u00e4ger det en g\u00e5ng till: V\u00e4rldens d\u00e5 mest k\u00e4nde konsthistoriker! <\/em><\/p>\n

Konst och Illusion<\/em> \u00e4r en bok som fortfarande finns p\u00e5 m\u00e5nga litteraturlistor p\u00e5 v\u00e5ra universitet. Alla som n\u00e5gon g\u00e5ng studerat konsthistoria vet vem Gombrich \u00e4r (v\u00e5gar jag p\u00e5st\u00e5).<\/p>\n

\"\"<\/a>
Ur Konst och Illusion, notera \u00e5rtalet.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c4ras den som \u00e4ras b\u00f6r<\/strong>
\nI det tiondel kapitlet \u201dKarikatyr och experiment\u201d presenterar Gombrich i stort sett allt det jag tidigare skrivit om i mina inl\u00e4gg. De centrala id\u00e9er fr\u00e5n Essai de Physiognomonie<\/em>. Betydelsen av den personliga faktorn; T\u00f6pffers kunskap b\u00e5de som f\u00f6rfattare och konstn\u00e4r i kombination med hans sviktande syn. Den nya tekniken (litofgrafin) vilket ledde fram till att han kunde f\u00e5 sin \u201dl\u00e4tta anspr\u00e5ksl\u00f6sa linje billigt reproducerad.\u201d (Gombrich s. 315).
\nHans uppt\u00e4ckt, att man kunde \u201dutveckla ett bildspr\u00e5k utan h\u00e4nsyn till naturen, utan att l\u00e4ra sig teckna efter modell\u201d. Bruket av f\u00f6rkortningar (elliptiska uttryck), d\u00e4r betraktaren tillf\u00f6r det som utel\u00e4mnats. (ibid s. 316). K\u00e4nnedom om fysionomi, vilket vi idag v\u00e4l n\u00e4rmast kallar character design och det Gombrich kallar T\u00f6pffers lag, som g\u00e5r ut p\u00e5 att d\u00e5 vi betraktar n\u00e5got vi uppfattar som ett ansikte (vad som helst – en stenformation, ett moln, ett v\u00e4ggurtag), inte bara uppfattar m\u00e4nskliga drag utan \u00e4ven ger dessa \u201den best\u00e4md karakt\u00e4r och ett best\u00e4mt uttryck, det utrustas med liv, med en n\u00e4rvaro.\u201d (ibid s. 319). “The illusion of life” som Disney kallade det m\u00e5nga \u00e5r senare. Gombrich tvekar inte att h\u00e4r ge T\u00f6ppfer \u00e4ran av att ha \u201duppfunnit och givit spridning \u00e5t bildber\u00e4ttelsen, serierna.\u201d (ibid s.315). Vilket allts\u00e5 var k\u00e4nt f\u00f6r den engelskspr\u00e5kiga v\u00e4rlden i b\u00f6rjan p\u00e5 60-talet och i Sverige ca tio \u00e5r senare. Att denna kunskap inte f\u00e5tt mer allm\u00e4n spridning i Sverige \u00e4r inte mindre \u00e4n ett mysterium.
\nVad beror det p\u00e5? Mer om det i n\u00e4sta inl\u00e4gg. Whaaam! Booom! Krasch! Kampen om Comics<\/a><\/p>\n

Tidigare inl\u00e4gg:<\/p>\n

Problemet med The Yellow Kid<\/a><\/p>\n

Utan litografin inga serier<\/a><\/p>\n

En aktad borgare i Gen\u00e8ve<\/a><\/p>\n

Ber\u00e4ttelsen om Monsieur Jabots v\u00e4lformade ben<\/a><\/p>\n

Litteratur:<\/strong>
\nGombrich, E. H. (1968). Konst och illusion: en studie i bildframst\u00e4llningens psykologi<\/em>. 3. uppl. Stockholm: Rab\u00e9n & Sj\u00f6gren (Det \u00e4r den tredje upplagan fr\u00e5n 1968 som \u00f6versatts till svenska 1972, f\u00f6rsta upplagan kom ut 1960 p\u00e5 Phaidon  Press, London).<\/p>\n

Lacassin, Francis i Miller, Ann & Beaty, Bart (red.) (2014). The French comics theory reader<\/em>. Leuven: Leuven University Press<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I fyra artiklar har jag mer eller mindre finurligt pekat p\u00e5 faktumet att serierna inte alls uppfanns i Amerika i slutet p\u00e5 1800-talet utan i Schweiz ca 70 \u00e5r tidigare. Detta \u00e4r en fr\u00e5ga som det m\u00e4rkligt nog fortfarande r\u00e5der f\u00f6rvirring kring, trots att det finns gott om v\u00e4l underbyggd forskning som klarg\u00f6r hur de […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2,6],"tags":[],"class_list":["post-1955","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blogg","category-serieforskning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1955","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1955"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1955\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2688,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1955\/revisions\/2688"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1955"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1955"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1955"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}