{"id":1981,"date":"2018-08-10T08:05:50","date_gmt":"2018-08-10T08:05:50","guid":{"rendered":"http:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=1981"},"modified":"2020-10-08T21:31:50","modified_gmt":"2020-10-08T21:31:50","slug":"kampen-om-bra-och-daliga-serier","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=1981","title":{"rendered":"Whaaam! Booom! Krasch! Kampen om Comics"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/a>
Will Eisners The Spirit k\u00e4nner sig kluven. Vilket lag tillh\u00f6r han? Comics den stora serieboken nr 8.<\/figcaption><\/figure>\n

Nej, The Yellow Kid<\/em> var inte den f\u00f6rsta serien. D\u00e4rom \u00e4r alla (n\u00e5ja, n\u00e4stan alla) \u00f6verens idag.  Men s\u00e5 var det verkligen inte i b\u00f6rjan p\u00e5 60-talet d\u00e5 intresset f\u00f6r serierna som konstform tog fart p\u00e5 allvar i Europa. D\u00e5 var det fr\u00e4mst riktat mot de amerikanska dagspresserierna och deras skapare (Om detta har jag skrivit i ett tidigare inl\u00e4gg<\/a>).<\/p>\n

Serierna hade tack vare popkonsten kommit p\u00e5 modet. Men det g\u00e4llde bara en viss sorts serier. De som publicerades i serietidningar (comic books) och som av seriev\u00e4nner uppfattades som underm\u00e5liga j\u00e4mf\u00f6rt med de gamla dagspresserierna (som de sj\u00e4lva vuxit upp med). De ville nu visa att det fanns bra serier. S\u00e5 bra, menade man, att serietecknarna som skapat dem mycket v\u00e4l kunde som m\u00e4ta sig med och till och med \u00f6vertr\u00e4ffa  Lichtenstein & c:o. Och med bra serier menade man de amerikanska dagspresserierna \u2013 comics.<\/p>\n

Dessa, de bra serierna (comics) framst\u00e4lldes av k\u00e4nda och framg\u00e5ngsrika (och rika) serietecknare, publicerades i dagspress och l\u00e4stes av alla, d v s \u00e4ven medel och \u00f6verklass (inklusive nobelpristagare, presidenter, generaler, vetenskapsm\u00e4n o s v). De d\u00e5liga serierna (comic books) producerades av anonyma (underbetalda) tecknare i studios (bullpens), publicerades i massproducerade, billiga serietidningar och l\u00e4stes av en mer begr\u00e4nsad publik, framf\u00f6rallt best\u00e5ende av arbetarklass, barn och ungdomar.<\/p>\n

Denna uppdelnings giltighet synliggjordes \u00e4ven i popkonsten, ty Lichtenstein var inte den f\u00f6rste pop-konstn\u00e4ren som anv\u00e4nde seriebilder. B\u00e5de Jasper Johns och Andy Warhol hann f\u00f6re, men de utgick fr\u00e5n serier ur den f\u00f6r konstpubliken v\u00e4lk\u00e4nda comics-kategorin (Alley Oop, Dick Tracy, Disney<\/em>). Lichtensteins m\u00e5lningar med motiv fr\u00e5n f\u00f6r konstpubliken helt ok\u00e4nda serietidningar ur krigs- och romantikgenrerna hade betydligt st\u00f6rre chockverkan \u2013 och framg\u00e5ng. Dessa seriebilder var n\u00e5gonting nytt f\u00f6r konstpubliken. N\u00e5got v\u00e4lbekant, men samtidigt fr\u00e4mmande och skr\u00e4mmande. Lichtensteins m\u00e5lningar fick med konstens inneboende alkemi ett h\u00f6gre kulturellt v\u00e4rde, just f\u00f6r att f\u00f6rlagorna hade ett s\u00e5 mycket l\u00e4gre. N\u00e4r Warhol fick se Lichtensteins seriem\u00e5lningar (de hade samma gallerist) \u00f6vergav han genast den motivv\u00e4rlden till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r n\u00e5got \u00e4nnu mer trivialat \u2013 soppburkar. (Tate)<\/p>\n

Popkonsten satte fokus p\u00e5 serierna som aldrig f\u00f6rr, gjorde dem popul\u00e4ra i enlighet med den tidens mode som kallades \u201dcamp\u201d, rehabiliterade dem fr\u00e5n 50-talets moralpanik (Wertham, Bejerot m fl). Problemet var bara att allt fokus riktades mot serietidningsserierna. Serietidningar gick ju, till skillnad fr\u00e5n dagspresserier, att samla p\u00e5.  Dessutom \u00f6kade de i v\u00e4rde. De hade pekuni\u00e4rt v\u00e4rde ( d v s ekonomiskt kapital ist\u00e4llet f\u00f6r kulturellt) och attraherade kalenderbitande samlare. Vilket ytterligare stigmatiserade dem kulturellt.<\/p>\n

F\u00f6r att h\u00e4vda dagspresseriernas (comics) \u00f6verh\u00f6ghet skapades d\u00e4rf\u00f6r ett narrativ som beskrev seriernas ursprung och uppkomst i den amerikanska dagspressen. De serier som skapats i Europa f\u00f6re TYK beskrevs d\u00e4rf\u00f6r som s k proto-serier (d v s inte fullt ut utvecklade) som f\u00f6rst i o m den tekniska utvecklingen i den amerikanska tidningsindustrin kunde \u00f6verg\u00e5 till att bli fullfj\u00e4drade, d\u00e5 med The Yellow Kid<\/em>, som den \u201df\u00f6rsta\u201d, utifr\u00e5n Coulton Waughs (sj\u00e4lv gammal serietecknare i dagspressen) m\u00e4rkliga kriterier som bl a stipulerade att en serie skulle ha en regelbundet \u00e5terkommande figur, sl\u00e5 an p\u00e5 en stor publik, ha beledsagande text inne i bilden och publiceras i dagspress.<\/em><\/p>\n

Argumentationen kring dagspresserierna (comics) som kvalitetsm\u00e4ssigt b\u00e4ttre \u00e4n serietidningsserierna (comic books) har sedan dess \u00e5terkommit b\u00e5de i debatt och i form av symboliska publikationer. I Sverige bl a i tabloidtidningen Seriepressen<\/em> (som jag skrivit om i ett tidigare inl\u00e4gg<\/a>) och den danskproducerade Comics \u2013 den stora serieboken<\/em> (som till st\u00f6rsta delen best\u00e5r av seriestrippar ur dagspress och \u00e4ven \u00e4gnar en hel volym \u00e5t just \u201dGamla Goda Comics\u201d). F\u00f6r m\u00e5nga svenska l\u00e4sare har dessa publikationer historiskt sett varit den fr\u00e4msta k\u00e4llan till kunskap om seriernas ursprung, vilket ytterligare f\u00f6rst\u00e4rkt uppfattningen om TYK, som den f\u00f6rsta och som \u00e4n idag sl\u00e5s fast i v\u00e5rt fr\u00e4msta uppslagsverk; Nationalencyklopedin.<\/p>\n

\u201dYellow Kid anses av tradition ha varit den f\u00f6rsta moderna tecknade serien.\u201d (NE, h\u00e4mtad 2018-08-11)<\/p>\n

Denna \u201dtradition\u201d som etablerades under 60- och 70-talen har numera \u00f6vergivits inom serieforskningen. F\u00f6r att hitta f\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r TYK som v\u00e4rldens f\u00f6rsta serie f\u00e5r en idag g\u00e5 till fandom, d\u00e4r uppfattningen lustigt nog fortfarande frodas, m\u00f6jligen i ett f\u00f6rs\u00f6k att freda sig mot ett syns\u00e4tt som riktar fokus bort fr\u00e5n det som \u00e4r m\u00f6jligt att samla p\u00e5 och fira i form av jubileer, utst\u00e4llningar m m. Att uppfattningen \u00e4r s\u00e5 seglivad i just Sverige har ocks\u00e5 sina orsaker. Men mer om det i n\u00e4sta inl\u00e4gg.<\/p>\n

 <\/p>\n

Litteratur:<\/strong>

Gabilliet, Jean-Paul (2010). Of comics and men: a cultural history of American comic books<\/em>. Jackson: University Press of Mississippi, 2010<\/p>\n

Nationalencyklopedin,<\/span> Yellow Kid. <\/span>http:\/\/www.ne.se.proxy.mau.se\/uppslagsverk\/encyklopedi\/l\u00e5ng\/yellow-kid<\/span>

Sausverd, Antoine (2014) \u00abbande dessin\u00e9e et figuration narrative \u00bb : la contribution de pierre couperie, neuviemeart2.0, http:\/\/neuviemeart.citebd.org\/spip.php?article752<\/a> (h\u00e4mtad 2018-07-30)<\/p>\n

Sonnergaard, J\u00f8rgen, Wejp-Olsen, Werner & Agger, Jens Peder (red.) (1972). Comics: den stora serieboken. Vol. 3, De gamla goda comics<\/em>. Stockholm: Illustrationsf\u00f6rl.\/Carlsen<\/p>\n

Tate.
\nhttps:\/\/www.tate.org.uk\/whats-on\/tate-modern\/exhibition\/warhol\/warhol-timeline (h\u00e4mtad 2018-08-11)<\/p>\n

 <\/p>\n

Tidigare inl\u00e4gg:
\nProblemet med The Yellow Kid<\/a><\/p>\n

Utan litografin inga serier<\/a><\/p>\n

En aktad borgare i Gen\u00e8ve<\/a><\/p>\n

Ber\u00e4ttelsen om Monsieur Jabots v\u00e4lformade ben<\/a><\/p>\n

Mysteriet Gombrich<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nej, The Yellow Kid var inte den f\u00f6rsta serien. D\u00e4rom \u00e4r alla (n\u00e5ja, n\u00e4stan alla) \u00f6verens idag.  Men s\u00e5 var det verkligen inte i b\u00f6rjan p\u00e5 60-talet d\u00e5 intresset f\u00f6r serierna som konstform tog fart p\u00e5 allvar i Europa. D\u00e5 var det fr\u00e4mst riktat mot de amerikanska dagspresserierna och deras skapare (Om detta har jag skrivit i ett […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2,6,8],"tags":[],"class_list":["post-1981","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blogg","category-serieforskning","category-svenska-seriefaltet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1981","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1981"}],"version-history":[{"count":27,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1981\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2687,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1981\/revisions\/2687"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1981"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1981"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1981"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}