{"id":2017,"date":"2018-08-13T21:04:51","date_gmt":"2018-08-13T21:04:51","guid":{"rendered":"http:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=2017"},"modified":"2020-10-08T21:31:39","modified_gmt":"2020-10-08T21:31:39","slug":"2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=2017","title":{"rendered":"Zowie! \u2013 det onomatopoetiska genombrottet"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/a>
Popkonstens inflytande fortfarande intakt. Reklam f\u00f6r Kronprinsen i Malm\u00f6 2017<\/figcaption><\/figure>\n

Antiauktorit\u00e4r ungdom
\n<\/strong>Under 50-talet betraktades serierna i Sverige med skepsis. Det propagerades f\u00f6r f\u00f6rbud och censur och endast n\u00e5gra f\u00e5 h\u00f6jde sina r\u00f6ster till deras f\u00f6rsvar; bland dem \u00c5ke Runnquist , redakt\u00f6r f\u00f6r Bonniers Litter\u00e4ra Magasin BLM<\/em>, och den riksbekante och sedermera v\u00e4rldsber\u00f6mde konstn\u00e4ren \u00d6yvind Fahlstr\u00f6m. Men saker h\u00f6ll p\u00e5 att h\u00e4nda. En antiauktorit\u00e4r str\u00f6mning tog sig uttryck i f\u00f6reteelser som beatniks, bebop och crazy-humor. I Sverige turnerade Povel Ramel (ocks\u00e5 han seriev\u00e4n) med sin galna “Kn\u00e4pp-upp” revy och p\u00e5 radion kunde man h\u00f6ras Lasse O\u2019M\u00e5nssons absurdistiska program “Bl\u00e5 Tummen”. Samtidigt frodades den sjuka humor i amerikanska Mad-Magazine<\/em>, som nu b\u00f6rjade dyka upp som lika hett eftertraktat importgods som bluejeans och Coca Cola. <\/em><\/p>\n

\u00c4ven inom konsten skedde en omorientering. Paris som under sekler varit konstens sj\u00e4lvklara huvudstad f\u00f6rlorade efter kriget sin position till New York d\u00e4r det abstrakta m\u00e5leriet drevs mot en allt str\u00e4ngare formalism. En \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd som ifr\u00e5gasattes av popkonsten, som beh\u00f6ll den abstrakta konstens metod (att utpl\u00e5na sig sj\u00e4lv och sina penseldrag) men v\u00e4nde \u00f6gonen bort fr\u00e5n f\u00e4rg och form, mot de triviala bilder som fanns runtomkring i den moderna storstaden; reklam, f\u00f6rpackningar, matvaror, skyltar m m.<\/p>\n

N\u00e5gra av pionj\u00e4rerna som satte ig\u00e5ng r\u00f6relsen i USA (den etablerades ungef\u00e4r samtidigt i England) var Robert Rauschenberg, Jasper Johns och Claes Oldenburg, t\u00e4tt f\u00f6ljda av Andy Warhol, Roy Lichtenstein, James Rosenquist m fl. Men den som till en b\u00f6rjan stack ut mest var Roy Lichtenstein, som av Life Magazine<\/em> potr\u00e4tterades under rubriken \u201dIs He the Worst artist in the U.S.? \u201d.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Exit through the gift shop. Roy Lichtensteins finger fr\u00e5n 1964 pekar fortfarande p\u00e5 Moderna Museet.<\/figcaption><\/figure>\n

Den amerikanska popkonsten kom tidigt till Sverige. Faktiskt n\u00e4stan f\u00f6rst i Europa, med utst\u00e4llningen  “Amerikansk popkonst \u2013 106 former av k\u00e4rlek och f\u00f6rtvivlan” p\u00e5 Moderna Museet i Stockholm. Genom den etablerades \u00e4ven en ny syn p\u00e5 serierna i Sverige.<\/p>\n

Jag ska h\u00e4r beskriva vad som h\u00e4nde under tre dynamiska \u00e5r som f\u00f6r alltid f\u00f6r\u00e4ndrade synen p\u00e5 serierna i Sverige. Texten utvecklar ett sp\u00e5r som jag tar upp i min artikel \u201dFanzines and Swedish comics memory\u201d i antologin Comics Memory Archives and Styles<\/em> utgiven av Palgrave. Artikeln handlar om den (vad jag vet) f\u00f6rsta offentliga debatten som f\u00f6rdes om seriebegreppet i Sverige, vilket tog plats i serietidskrifterna Serieguide och Thud i slutet p\u00e5 60-talet och b\u00f6rjan p\u00e5 70-talet. En debatt som mycket bidrog till att skapa det svenska serief\u00e4ltet. L\u00e4s mer om antologin H\u00c4R!<\/a><\/p>\n

Det innovativa 1964 <\/strong>
\nAllting tar sin b\u00f6rjan i februari 1964. Popkonstutst\u00e4llningen p\u00e5 Moderna Museet<\/em> med Roy Lichtensteins pekande hand p\u00e5 affisch, katalogomslag och vernissagekort f\u00e5r stor uppm\u00e4rksamhet och s\u00e4rskilt Lichtensteins seriem\u00e5lningar lyfts fram i media.<\/p>\n

Samtidigt genomf\u00f6rs v\u00e4rldens f\u00f6rsta internationella seriekongress; “Salone Internazionale del Comic”, i Bordighiera i Italien. En h\u00e4ndelse som troligen f\u00f6rbig\u00e5tts med tystnad om den inte arrangerats av den v\u00e4rldsber\u00f6mde filmregiss\u00f6ren Alain Resnais, medlem i den franska serieorganisationen Club de Bande Dessin\u00e9es (CBD)<\/em> och haft Al Capp som g\u00e4st.<\/p>\n

I september visas den experimentella svisch-antologin<\/em> med namn h\u00e4mtat fr\u00e5n en serieruta och till stora delar best\u00e5r av bilddikter p\u00e5 Moderna Museet<\/em>. Medverkar g\u00f6r bl a poeten \u00c5ke Hodell och konstn\u00e4ren \u00d6yvind Fahlstr\u00f6m. Fahlstr\u00f6m har l\u00e4nge arbetat med serier i sin konst och bl a gjort collageliknande teckningar baserade p\u00e5 Mad<\/em>-tecknaren Will Elders serier, kallade \u201dKalas p\u00e5 Mad\u201d. Boken nomineras till priset Svensk Bokkonst 1964. Vid sidan om Moderna Museet<\/em>, v\u00e4xer samtidigt en scen f\u00f6r experimentell konst fram runt Odenplan med gallerier som Observatorium, Karlsson<\/em> och Hedenius<\/em>.<\/p>\n

Det skandal\u00f6sa 1965<\/strong>
\nI januari 1965 blir Galleri Karlsson<\/em> riksbekant d\u00e5 poeten\/konstn\u00e4ren Jarl Hammarberg protesterar mot v\u00e4rnplikten genom ett plakat i galleriets f\u00f6nster d\u00e4r det st\u00e5r \u201dV\u00e4gra d\u00f6da v\u00e4gra v\u00e4rnplikt\u201d. Hammarberg \u00e5talas, d\u00f6ms till b\u00f6ter f\u00f6r uppvigling och galleriet hotas av st\u00e4ngning. Detta leder till en debatt kallad \u201cAff\u00e4ren Hammarberg\u201d d\u00e4r b\u00e5de galleriet och konstn\u00e4ren f\u00e5r massivt st\u00f6d av intellektuella och konstn\u00e4rer.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Bakom denna neutrala fasad p\u00e5 en bakgata invid Odenplan skedde under 60-talet omv\u00e4lvande saker. Galleri Karlsson, Vidargatan 5.<\/figcaption><\/figure>\n

I januari 1965 flyttar journalisten och seriev\u00e4nnen Sture Hegerfors till Stockholm f\u00f6r att arbeta p\u00e5 Williams publishing Co<\/em>, som bl a ger ut Svenska Mad<\/em>, med Lasse O\u2019M\u00e5nsson som redakt\u00f6r. Hegerfors delar l\u00e4genhet med v\u00e4nnen Jan Hannerz (ocks\u00e5 han seriev\u00e4n). Hannerz r\u00f6r sig i de avantgardistiska konstkretsarna kring Odenplan och presenterar honom f\u00f6r sin v\u00e4n, galleristen Bo A. Karlsson.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Al Capp omsv\u00e4rmad av europeiska beundrare p\u00e5 omslaget till Life.<\/figcaption><\/figure>\n

Ett halv\u00e5r senare publicerar tidningen Life<\/em> (nr.11, vol 38, 1965) en artikel av Al Capp, som handlar om hans bes\u00f6k p\u00e5 seriekongressen; “Salone Internazionale del Comic”, i Bordighera. Capp n\u00e4mner i artikeln att han sett en utst\u00e4llning med amerikanska serieoriginal p\u00e5 konferensen. Life Magazine<\/em> \u00e4r vid denna tid v\u00e4rldens ledande bildtidning.<\/p>\n

I september samma \u00e5r organiserar SOCERLID<\/em> (Soci\u00e9t\u00e9 civile d’\u00e9tudes et de recherches des litt\u00e9ratures dessin\u00e9es) sin f\u00f6rsta serieutst\u00e4llning p\u00e5 Galerie de la Soci\u00e9t\u00e9 fran\u00e7aise de photographie<\/em> i Paris, under rubriken \u201dDix Millions d\u2019Images\u201d. Utst\u00e4llningen utg\u00e5r fr\u00e5n popkonstn\u00e4rernas koncept och visar upp f\u00f6rstorade serierutor av “seriernas Michelangelo” Burne Hogarth och “seriernas Rembrandt” Milton Caniff. (Demange 2017)<\/p>\n

Den 11 december \u00f6ppnar utst\u00e4llningen “Seriernas Fantastiska V\u00e4rld”, organiserad av Sture Hegerfors och Bo A. Karlsson p\u00e5 Galleri Karlsson<\/em>. Det som visas \u00e4r Hegerfors samling av serieoriginal (fr\u00e4mst amerikanska och svenska), samt verk av n\u00e5gra av galleriets konstn\u00e4rer; Lars Hillersberg, Karl-Olov Bj\u00f6rk och Ulf Rahmberg. I samband med utst\u00e4llningen initierar Hegerfors Svenska Serieakademin<\/em> och bjuder in 18 ledam\u00f6ter. Bland dem Bo A. Karlsson, Jan Hannerz, Leif Nyl\u00e9n, Ludvig Rasmusson (fr\u00e5n Galleri Observatorium<\/em>), Lasse O\u2019M\u00e5nsson och konstn\u00e4rerna Lars Hillersberg, Karl-Olov Bj\u00f6rk, Ulf Rahmberg. (Hannerz, Hillersberg och Rahmberg ing\u00e5r sedermera i redaktionen f\u00f6r tidningen PUSS<\/em>).<\/p>\n

Det onomatopoetiska 1966
\n<\/strong>TV-serien Batman<\/em>, som b\u00f6rjar visas i USA i januari 1966 blir en oerh\u00f6rd tittarsucc\u00e9. I mars presenterar Life Magazine<\/em> (Vol. 60 No. 10) en artikel om seriefenomenet med Batman<\/em> p\u00e5 omslaget och bildreportage fr\u00e5n broadwaymusikalen “It\u2019s a bird\u2026 It\u2019s a plane\u2026 It\u2019s Superman” och revyn “The Mad Show”. Trots att inget av detta \u00e4nnu g\u00e5r att ta del av i Sverige f\u00e5r det \u00e4nd\u00e5 uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n

L\u00f6rdagen den 6 augusti visar Sveriges Television ett 25 minuter l\u00e5ngt program om seriernas historia, producerat av Sture Hegerfors och \u00c5ke Runnquist. Den onomatopoteiska titeln “Waam! Svisch! Pow! Sock!” g\u00e5r med l\u00e4tthet att h\u00e4rleda till n\u00e5gra av Lichtensteins numera v\u00e4lk\u00e4nda m\u00e5lningar och Hodells svisch<\/em>-antologi. I samband med f\u00f6rhandsinformation om tv-programmet n\u00e4mns att Hegerfors kommer att ge ut en bok om seriernas historia till h\u00f6sten.<\/p>\n

I September meddelar SvD att Lars Forssell debuterar som barnpj\u00e4sf\u00f6rfattare p\u00e5 Kungliga Dramatiska teatern<\/em> med “Sock! Bang! Svish! Vroooooom!” en pj\u00e4s som utspelas i seriefigurernas v\u00e4rld med bl a L\u00e4derlappen, Kattflickan och Lex Luthor.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Ett omslag helt i stil med popkonsten. Sture Hegerfors Svisch! Pow! Sock! fr\u00e5n 1966.<\/figcaption><\/figure>\n

Under h\u00f6sten ger Sture Hegerfors ut boken “Svisch! Pow! Sock!” med undertiteln \u201cSeriernas fantastiska v\u00e4rld!\u201d med popkonstinfluerat omslag; ett collage av seriefigurer och en handtecknad titel i prim\u00e4rf\u00e4rger inuti en pratbubbla. Boken bidrar enligt G\u00f6ran Ribe (1976) till att skapa ett fanbetonat serieintresse i Sverige.<\/p>\n

\u201dBatman-The Movie\u201d har premi\u00e4r p\u00e5 ny\u00e5rsafton. I reklamen p\u00e5st\u00e5s: \u201dDetta \u00e4r CAMP!\u201d  Premi\u00e4ren p\u00e5 Lars Forssells barnpj\u00e4s \u201dSock! Bang! Svish! Vroooooom!\u201d som ursprungligen ocks\u00e5 var t\u00e4nkt att vara p\u00e5 ny\u00e5rsafton flyttas till trettondedagsafton. Forssells pj\u00e4s f\u00e5r lysande recensioner i Svenska Dagbladet. F\u00f6r Batman<\/em>-filmen g\u00e5r det inte lika bra. Publiken sviker och den g\u00e5r ner fr\u00e5n flera biografer.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Onomatopoeia med r\u00f6tterna i 60-talet \u00e4r fortfarande g\u00e5ngbart. H\u00e4r ett exempel fr\u00e5n Panduro Hobby.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanfattning och analys<\/strong><\/p>\n

Popkonsten n\u00e5r den svenska konstscenen tidigt \u00e5r 1964. B\u00e5de i utst\u00e4llningen och den efterf\u00f6ljande mediebevakningen lyfts s\u00e4rskilt Lichtensteins seriem\u00e5lningar fram. Kopplingen mellan konst och serier uppfattades som s\u00e4rskilt intressant av b\u00e5de kritiker och media.<\/p>\n

I media kopplas Galleri Karlsson<\/em> till popkonsten. Genom Jan Hannertz, f\u00e5r galleristen Bo A. Karlsson k\u00e4nnedom om Sture Hegerfors p\u00e5 Williams F\u00f6rlag<\/em> som ger ut den i avantgardekretsar h\u00f6gt respekterade serietidningen  Svenska Mad<\/em>, med Lasse O\u2019M\u00e5nsson som redakt\u00f6r. Karlsson och Hegerfors b\u00f6rjar planera en utst\u00e4llning, som \u00e4ven kommer att presentera n\u00e5gra av galleriets egna konstn\u00e4rer; Bj\u00f6rk, Hillersberg och Rahmberg.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Hommage \u00e0 Lichtenstein. Affischen till mediekonferensen The Conferece I Malm\u00f6 2017.<\/figcaption><\/figure>\n

Utst\u00e4llningen blir framg\u00e5ngsrik och leder till bildandet av Svenska Serieakademin<\/em> och m\u00f6jligheten f\u00f6r Hegerfors att omforma utst\u00e4llningen till ett tv-program, som g\u00f6rs i samarbete med f d BLM<\/em>-redakt\u00f6ren \u00c5ke Runnquist. TV-programmet ges ett namn som ligger i linje med b\u00e5de Lichtensteins numera v\u00e4lk\u00e4nda m\u00e5lningar och den samtidigt p\u00e5g\u00e5ende Batman<\/em>-hysterin, som t o m f\u00e5r Lars Forssell att ge sig p\u00e5 \u00e4mnet. Det hela kulminerar p\u00e5 ny\u00e5ret 1966 med (n\u00e4rap\u00e5 samtidiga) premi\u00e4rer p\u00e5 Batman<\/em>-filmen och Forssells barnpj\u00e4s.<\/p>\n

Intresset f\u00f6r campkulturen avtar och p\u00e5 konstscenen stiger Andy Warhol fram som popkonstens okr\u00f6nte konung med soppburkar och Marylin Monroe. Samtidigt har Lichtensteins seriem\u00e5lningar skapat en bild hos allm\u00e4nheten av serierna kopplat till onomatopoetiska ljudeffekter, h\u00e5rt stiliserade figurer och f\u00e4rgglada rasterprickar. En bild som kvarst\u00e5r \u00e4n idag och som fortfarande flitigt anv\u00e4nds i reklam, design, heminredning och inte minst titlar p\u00e5 serieutst\u00e4llningar och b\u00f6cker. Mer om det i n\u00e4sta inl\u00e4gg.<\/p>\n

\"\"<\/a>
“Warhol” m\u00f6ter “Lichtenstein” i USA-inspirerad godisaff\u00e4r p\u00e5 Emporia i Malm\u00f6.<\/figcaption><\/figure>\n

K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n

\u201dBarnpj\u00e4s av Forsell Premi\u00e4r p\u00e5 s\u00f6dran?\u201d (1966). Svenska Dagbladet<\/em> 27\/9, p. 10 https:\/\/www.svd.se\/arkiv\/1966-09-27\/10 (H\u00e4mtad 2017-05-15)<\/p>\n

Capp, Al (1965). \u201dLil Abner, intellectuals\u2019 delight: My life as an immortal myth\u201d, Life International<\/em>, nr 11, vol.38, Time inc. P. 57-62.<\/p>\n

Demange, Julie (2017) “b\u00e9d\u00e9philie”, neuviemeart2.0.<\/em> http:\/\/neuviemeart.citebd.org\/spip.php?article1169 (h\u00e4mtad 2018-07-30)<\/p>\n

Hegerfors, Sture (1966). Svisch! Pow! Sock!: seriernas fantastiska v\u00e4rld.<\/em> Lund: Corona<\/p>\n

Hegerfors, Sture (2012). Innan bilderna bleknar: humor!, magnifika \u00e4ventyr!, serier!, fascinerande m\u00e4nniskor!, hj\u00e4ltar!, s\u00e4llsamma minnen!.<\/em> G\u00f6teborg: Tre b\u00f6cker<\/p>\n

Karlsson, Bo A., Kihlander, Ulf & \u00c5strand, Ola (red.) (1998). Hj\u00e4rtat sitter till v\u00e4nster: [svensk konst 1964-74] : en katalog.<\/em> Stockholm: Ordfront<\/p>\n

Nyl\u00e9n, Leif (1998). Den \u00f6ppna konsten: happenings, instrumental teater, konkret poesi och andra gr\u00e4ns\u00f6verskridningar i det svenska 60-talet.<\/em> Stockholm: Sveriges allm\u00e4nna konstf\u00f6rening.<\/p>\n

Prideaux, Tom (1965) \u201d The whole country goes Supermad\u201d, Life International,<\/em> nr 10, vol.40, Time inc. P. 22-27.<\/p>\n

Sausverd, Antoine  (2014) “\u00ab bande dessin\u00e9e et figuration narrative \u00bb : la contribution de pierre couperie” neuviemeart.2.0<\/em>, http:\/\/neuviemeart.citebd.org\/spip.php?page=imprimir_articulo&id_article=752 (H\u00e4mtad 2018-07-13)<\/p>\n

Ribe, G\u00f6ran (1976). \u201dSerielitteratur\u201d. Thud.<\/em> Nr 3, vol. 33. Seriefr\u00e4mjandet. Sid. 17.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Antiauktorit\u00e4r ungdom Under 50-talet betraktades serierna i Sverige med skepsis. Det propagerades f\u00f6r f\u00f6rbud och censur och endast n\u00e5gra f\u00e5 h\u00f6jde sina r\u00f6ster till deras f\u00f6rsvar; bland dem \u00c5ke Runnquist , redakt\u00f6r f\u00f6r Bonniers Litter\u00e4ra Magasin BLM, och den riksbekante och sedermera v\u00e4rldsber\u00f6mde konstn\u00e4ren \u00d6yvind Fahlstr\u00f6m. Men saker h\u00f6ll p\u00e5 att h\u00e4nda. En antiauktorit\u00e4r str\u00f6mning […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,8],"tags":[],"class_list":["post-2017","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-serieforskning","category-svenska-seriefaltet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2017","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2017"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2017\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2686,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2017\/revisions\/2686"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2017"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2017"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2017"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}