{"id":2891,"date":"2022-11-11T08:53:20","date_gmt":"2022-11-11T08:53:20","guid":{"rendered":"http:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=2891"},"modified":"2024-08-19T07:52:48","modified_gmt":"2024-08-19T07:52:48","slug":"vad-ar-egentligen-problemet-med-teckning-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=2891","title":{"rendered":"Vad \u00e4r egentligen problemet med teckning?"},"content":{"rendered":"\n

(Uppdaterad 2022-11-11)<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Serietecknare i arbete. Gunnar Krantz 2018.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Grottm\u00e5lningarna, Leonardo da Vincis anatomiska skisser och bilderna p\u00e5 Voyagers guldskiva har alla en sak gemensamt. De \u00e4r framst\u00e4llda med hj\u00e4lp av linjeteckningar. En kommunikationsform vi tar s\u00e5 f\u00f6r given att vi f\u00f6ruts\u00e4tter att \u00e4ven utomjordingar f\u00f6rst\u00e5r den. Men i det expansiva och f\u00f6r\u00e4nderliga mediesamh\u00e4llet framst\u00e4lls numera teckning<\/em> allt oftare som ett gammalmodigt och hobbyaktigt s\u00e4rintresse utan st\u00f6rre betydelse f\u00f6r dagens digitala bildframst\u00e4llning. Gradvis minskande utrymme f\u00f6r bild\u00e4mnet i grundskolan och avskaffandet av de obligatoriska estetiska \u00e4mnena i gymnasiet har ytterligare st\u00e4rkt denna uppfattning. Ett annat exempel \u00e4r F\u00f6reningen<\/strong> Svenska Tecknare<\/strong>, som nyligen genomf\u00f6rde ett extra \u00e5rsm\u00f6te om ett ev. namnbyte till F\u00f6rbundet<\/strong> Visuella Kreat\u00f6rer<\/strong> av den anledning att m\u00e5nga medlemmar inte s\u00e5g sig som just “tecknare”. Men f\u00f6rm\u00e5gan att teckna \u00e4r inte ett s\u00e4rintresse. Det \u00e4r en evolution\u00e4rt utvecklad f\u00f6rm\u00e5ga som ger oss m\u00f6jlighet att kommunicera genom tid och rum med en av de mest effektiva kommunikationsformer m\u00e4nniskan k\u00e4nner \u2013 linjeteckningen.<\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r d\u00e5 teckning?<\/strong>
I naturen finns inga konturer. Att vi \u00e4nd\u00e5 tycker oss se dem beror p\u00e5 att evolutionen gynnat v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att urskilja figur fr\u00e5n grund, det vi uppfattar vara bakgrunden (himmel, sn\u00f6, gr\u00e4s) fr\u00e5n det som avtecknas mot den (tr\u00e4d, stenar, djur). F\u00f6rm\u00e5gan att se<\/em> \u00e4r resultatet av samverkan mellan en rad olika organ och d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande mentala processer i hj\u00e4rnans syncentrum. Ljus faller in genom \u00f6gats optik, f\u00e5ngas upp av sinnesceller p\u00e5 n\u00e4thinnan, transporteras genom synnerven och avkodas sedan till en f\u00f6r oss begriplig verklighet. Colin Ware, professor vid University of New Hampshire beskriver i boken Visual thinking for design<\/em> (2008) den mekanism som hj\u00e4rnan anv\u00e4nder sig av f\u00f6r att extrahera och skapa det vi uppfattar som konturer. F\u00f6r att inte bara se skillnaden mellan figur och grund utan ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5 vad vi ser, sorteras objekten in i olika kategorier och blir p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt begripliga. Inom psykologin och kognitionsvetenskapen kallas dessa mentala koncept f\u00f6r schemata<\/em>. Inre mentala bilder som kan gestaltas och kommuniceras, till exempel med hj\u00e4lp av enkla teckningar. Ware skriver att en tecknad linje p\u00e5 intet s\u00e4tt motsvarar det objekt den gestaltar. En blyertsteckning av ett ansikte liknar inte objektet, varken i f\u00e4rg eller textur. Att vi \u00e4nd\u00e5 omedelbart kan identifiera det, \u00e4ven utifr\u00e5n mycket rudiment\u00e4ra skisser, beror p\u00e5 v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att se och tolka konturlinjer. F\u00f6rklaringen till linjeteckningens effektivitet ligger i dess f\u00f6rm\u00e5ga att stimulera konturmekanismen.<\/p>\n\n\n\n

Konturlinjernas betydelse f\u00f6r m\u00e4nniskans bildskapande \u00e4r ocks\u00e5 p\u00e5fallande, fr\u00e5n de ovan n\u00e4mnda grottm\u00e5lningarna fram till dagens digitala bildframst\u00e4llning. Den tecknade linjen f\u00f6renar de mest skilda praktiker inom bild- och formframst\u00e4llning och skissen \u00e4r f\u00f6r de flesta formgivare och arkitekter ett sj\u00e4lvklart verktyg b\u00e5de f\u00f6r id\u00e9generering och gestaltning<\/p>\n\n\n\n

Men precis som med andra kognitiva f\u00f6rm\u00e5gor kommer denna inte helt utan anstr\u00e4ngning. \u201cMan blir inte automatiskt en skickligare bildtolkare bara f\u00f6r att man exponeras f\u00f6r m\u00e5nga bilder.\u201d skriver Yvonne Eriksson, professor i informationsdesign vid M\u00e4lardalens h\u00f6gskola i Bildens tysta budskap: interaktion mellan bild och text.<\/em> (2017). Det kr\u00e4vs ocks\u00e5 seendekompetens eller \u201cvisual literacy\u201d, f\u00f6rm\u00e5gan att inte bara f\u00f6rst\u00e5 och \u00e4ven kunna till\u00e4mpa information.<\/p>\n\n\n\n

Kognitionsforskaren Neil Cohn (2020) beskriver processen som ett uppbyggande av lexikon av grafiska m\u00f6nster, de ovan n\u00e4mnda schemata<\/em>, vilket sker d\u00e5 individen ser andras bilder och sedan imiterar dessa. Driften att imitera avklingar enligt Cohn vanligtvis n\u00e5gonstans kring puberteten, d\u00e5 f\u00f6rm\u00e5gan till visuella inl\u00e4rning st\u00e5r p\u00e5 sin absoluta h\u00f6jdpunkt. Fram till skolreformen 2011 utmanades detta psykologiska fenomen av det obligatoriska bild\u00e4mnet i gymnasieskolan just d\u00e5 eleverna, som Cohn visar, st\u00e5r p\u00e5 toppen av sin f\u00f6rm\u00e5ga att utvecklas. Detta har givetvis f\u00e5tt konsekvenser.<\/p>\n\n\n\n

En utarmning av kunskaper<\/strong>
I radions Kulturnytt (P1 22-09-06) rapporterar Viveca Bladh att intresset f\u00f6r estetiska \u00e4mnen minskar i gymnasieskolan. Orsaken \u00e4r att de inte l\u00e4ngre \u00e4r obligatoriska och heller inte ger meritpo\u00e4ng. Detta har resulterat i en ned\u00e5tg\u00e5ende spiral med allt f\u00e4rre valbara kurser och d\u00e4rmed mindre behov av kunniga l\u00e4rare. Det m\u00e4rks dessutom i allt f\u00e4rre ans\u00f6kningar till de konstn\u00e4rliga h\u00f6gskolorna, d\u00e4r ans\u00f6kan ofta sker med arbetsprov eller portfolio. F\u00f6r min egen del m\u00e4rks det i m\u00f6tet med studenter som \u00e5terkommande uttrycker att de \u00f6verhuvudtaget inte tecknat sedan de gick i h\u00f6gstadiet, vilket skapar problem d\u00e5 de s\u00f6kt in till utbildningar d\u00e4r f\u00f6rm\u00e5gan att kommunicera visuellt \u00e4r central och skissandet ofta utg\u00f6r grunden f\u00f6r designprocessen.
Men att gymnasiet blivit en svag l\u00e4nk i denna utbildningskedja \u00e4r inte enbart ett problem f\u00f6r blivande konstn\u00e4rer, designers, arkitekter, ingenj\u00f6rer, spelutvecklare, fotografer, filmare och andra som arbetar med visuell kommunikation eller bildkonst. Det ber\u00f6r oss alla. Yvonne Eriksson lyfter i sin bok fram bilden som ett spr\u00e5k och menar att analys av bilder i m\u00e5nga fall kan likst\u00e4llas med l\u00e4sningen av en text. Eller som det uttrycks i Lgr 22: \u201cKunskaper om bilder och bildkommunikation \u00e4r betydelsefulla f\u00f6r att kunna uttrycka egna \u00e5sikter och delta aktivt i samh\u00e4llslivet.\u201d (2022) Att den begreppsliga grunden f\u00f6r denna kunskap s\u00e5 hamnat i on\u00e5d att den till och med riskerade att f\u00f6rsvinna fr\u00e5n tecknarnas egen f\u00f6rening<\/em> \u00e4r inte bara olyckligt f\u00f6r oss tecknare, utan framf\u00f6r allt f\u00f6r alla andra som ber\u00f6vas m\u00f6jligheten att till\u00e4mpa en f\u00f6rm\u00e5ga som ligger ned\u00e4rvd i oss, inb\u00e4ddat i en av v\u00e5ra mest grundl\u00e4ggande perceptuella och kognitiva f\u00f6rm\u00e5gor. Och precis som med andra f\u00f6rm\u00e5gor vi f\u00e5tt till sk\u00e4nks \u00e4r det f\u00f6rst n\u00e4r vi f\u00f6rlorar dem som vi f\u00f6rst\u00e5r hur mycket de betydde f\u00f6r oss.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Bladh, Viveca (2022). Sofia valde bort musiken f\u00f6r meritpo\u00e4ngen<\/em>. Stockholm, Sveriges Radio.<\/p>\n\n\n\n

Cohn, Neil (2020). Who understands comics?: questioning the universality of visual language comprehension.<\/em> London, UK: Bloomsbury Academic<\/p>\n\n\n\n

Eriksson, Yvonne (2017). Bildens tysta budskap: interaktion mellan bild och text<\/em>. Andra upplagan [Lund]: Studentlitteratur<\/p>\n\n\n\n

Skolverket.se (2022). Lgr 22.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e4ll, Ida (2022). Vad h\u00e4nder med bilden i Skolan? Tecknaren<\/em> nr 3 2022. F\u00f6reningen Svenska Tecknare, Stockholm.<\/p>\n\n\n\n

Ware, Colin (2008). Visual thinking for design<\/em>. Burlington, Mass.: Morgan Kaufmann<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

(Uppdaterad 2022-11-11) Grottm\u00e5lningarna, Leonardo da Vincis anatomiska skisser och bilderna p\u00e5 Voyagers guldskiva har alla en sak gemensamt. De \u00e4r framst\u00e4llda med hj\u00e4lp av linjeteckningar. En kommunikationsform vi tar s\u00e5 f\u00f6r given att vi f\u00f6ruts\u00e4tter att \u00e4ven utomjordingar f\u00f6rst\u00e5r den. Men i det expansiva och f\u00f6r\u00e4nderliga mediesamh\u00e4llet framst\u00e4lls numera teckning allt oftare som ett gammalmodigt […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[11,12,10,9],"class_list":["post-2891","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized","tag-kognitionsvetenskap","tag-serieteckning","tag-svenskatecknare","tag-teckning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2891","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2891"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2891\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2898,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2891\/revisions\/2898"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2891"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2891"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2891"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}