{"id":3089,"date":"2023-10-15T11:58:48","date_gmt":"2023-10-15T11:58:48","guid":{"rendered":"http:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=3089"},"modified":"2023-10-24T06:50:19","modified_gmt":"2023-10-24T06:50:19","slug":"3-den-ideala-serieskolan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=3089","title":{"rendered":"3. Den ideala serieskolan"},"content":{"rendered":"\n

Jag t\u00e4nkte aldrig att jag skulle bli l\u00e4rare. \u00c4n mindre p\u00e5 en serieskola. Min syn p\u00e5 serieskolor var att de var on\u00f6diga. Teckna serier var inget man l\u00e4rde sig i skolb\u00e4nken, menade Sture Hegerfors redan i f\u00f6rsta numret av Svenska Serier<\/em> (1979) och jag h\u00f6ll l\u00e4nge med honom p\u00e5 den punkten. Det fanns inga serieskolor att s\u00f6ka till n\u00e4r jag slutade gymnasiet. Jag gick p\u00e5 konstskola och blev konstn\u00e4r. Med en s\u00e5dan karri\u00e4r i ryggen innebar l\u00e4rare p\u00e5 konstskola ett kliv ned\u00e5t. \u201cThose who can, do; those who can’t, teach.\u201d sa en g\u00e5ng George Bernard Shaw. Att bara de som inte lyckades blev l\u00e4rare var en giltig sanning i slutet av 90-talet. Ett annat sk\u00e4l var att jag tvivlade p\u00e5 om jag hade n\u00e5got att l\u00e4ra ut. Mitt s\u00e4tt att teckna serier l\u00e5g l\u00e5ngt bort fr\u00e5n den g\u00e4ngse 90-talsnormens superhj\u00e4ltar och funny-animals.<\/p>\n\n\n\n

Det som fick mig att \u00e4ndra st\u00e5ndpunkt var m\u00f6jligheten att skapa ett sammanhang. Lite av det jag sett som g\u00e4stl\u00e4rare p\u00e5 Serietecknarskolan i Hofors 1995. Seriestudenterna umgicks intensivt. De tr\u00e4ffades utanf\u00f6r skolan, \u00e5t pizza och spelade bowling. De festade och bj\u00f6d in mig i gemenskapen. Fast\u00e4n Hofors l\u00e5g bortom \u00e4ra och redlighet och i stort sett inte hade annat att bjuda p\u00e5 \u00e4n ett gigantiskt st\u00e5lverk och karg natur, lyckades de skapa en inspirerande och v\u00e4lkomnande community d\u00e4r serieintresset stod i f\u00f6rsta rummet. De hade kul i sin lilla bubbla och genom atelj\u00e9samtal l\u00e4rde jag k\u00e4nna dem b\u00e5de som tecknare och individer. Det var givande.<\/p>\n\n\n\n

Det andra sk\u00e4let var att ordna arbetstillf\u00e4llen. Under 90-talskrisen hamnade serierna i en snabbt ned\u00e5tg\u00e5ende spiral. Epix<\/em> lades ner. <\/em>Bonniers s\u00e5lde sina serietidningar till Egmont. Utgivningen av seriealbum minskade. Seriefr\u00e4mjandet krisade. Det var egentligen bara fanzinen som blomstrade. Fr\u00e4mst var Seriechock<\/em> under Fredrik Jonssons redakt\u00f6rskap. Men den gryende sj\u00e4lvbiografiska v\u00e5gen som f\u00f6retr\u00e4ddes av Seriechock<\/em> och Optimal<\/em> m\u00f6tte motst\u00e5nd. Det klagades p\u00e5 att vi var d\u00e5liga p\u00e5 att teckna. <\/p>\n\n\n\n

I ett l\u00e4ge n\u00e4r det blev allt sv\u00e5rare att tj\u00e4na pengar p\u00e5 serier, t\u00e4nkte jag att en serieskola med \u00e5terkommande g\u00e4stl\u00e4raruppdrag vore en bra id\u00e9. Jag t\u00e4nkte att alla pengar som riktades mot serierna var bra. Ju fler serietecknare, desto b\u00e4ttre. Att det sedan knappt fanns n\u00e5gra f\u00f6rlag kvar som kunde publicera dem fick bli ett senare problem.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Fr\u00e5n mitt f\u00f6rsta utkast till Serieskolan daterat 1999-01-26<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det tredje sk\u00e4let var att bryta upp k\u00f6nsdiskrimineringen i seriebranschen. Det d\u00e4r att det enbart var m\u00e4n som intresserade sig f\u00f6r serier var n\u00e5got jag alltid upplevt som ytterst problematiskt. Det var ocks\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5, med tanke p\u00e5 att det fanns s\u00e5 m\u00e5nga framg\u00e5ngsrika kvinnliga serietecknare. P\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt var det som om de inte r\u00e4knades. <\/p>\n\n\n\n

I andra sammanhang var det sj\u00e4lvklart att det fanns m\u00e4n och kvinnor bland b\u00e5de ut\u00f6vare och publik. Men inte i seriebranschen. Serier gjordes av m\u00e4n, f\u00f6r m\u00e4n och om n\u00e5gon kvinna r\u00e5ka f\u00f6rirra sig in fick hon veta att hon inte platsade. Kvinnliga serietecknare kallades ofta illustrat\u00f6rer. De gjorde bilderb\u00f6cker f\u00f6r barn, satir eller s\u00e5 kallade “kvinnoserier”*. F\u00f6r att riktigt platsa skulle de st\u00e5 ut i en milj\u00f6 av stereotypa och ibland sexistiska skildringar. Det var inte s\u00e5 konstigt att de framg\u00e5ngsrika kvinnliga tecknarna inte ville ha n\u00e5got med seriev\u00e4rlden att g\u00f6ra. Men varje g\u00e5ng jag tog upp problemet m\u00f6ttes jag av bekymrade miner. Ja, varf\u00f6r vill de inte vara med? I Hofors m\u00e4rkte jag en skillnad. Klassen bestod inte enbart av killar, som jag f\u00f6rst trott. Jag s\u00e5g framf\u00f6r mig en m\u00f6jlighet att inf\u00f6ra kvotering p\u00e5 den nya skolan.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Kalkyl fr\u00e5n samma underlag. <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Den sista sk\u00e4let handlade om ambitionsniv\u00e5. Min erfarenhet var att det gick att n\u00e5 goda resultat med sm\u00e5 medel. De resurser Kvarnby erbj\u00f6d var i stort sett inte mer \u00e4n l\u00f6n, klassrum och m\u00f6bler. Men det var mer \u00e4n vad som erbj\u00f6ds seriemediet fr\u00e5n annat h\u00e5ll vid denna tidpunkt. S\u00e5 n\u00e4r svaret p\u00e5 fr\u00e5gan skiftade till ett f\u00f6rsiktigt ja, v\u00e5gade jag \u00f6ppna upp f\u00f6r de d\u00e4r id\u00e9er jag haft om hur en konstskola borde drivas \u00ad\u2013 nu i formen av en konstskola f\u00f6r serietecknare. <\/p>\n\n\n\n

Det var s\u00e5 jag s\u00e5g det. Det handlade inte bara om att l\u00e4ra ut hantverk utan ocks\u00e5 introducera studenterna till en konstform och ett sammanhang. De enda som kunde l\u00e4ra ut detta var vi serietecknare. <\/p>\n\n\n\n

(Forts\u00e4ttning f\u00f6ljer.)<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6reg\u00e5ende: 2. K som i konkurs<\/a><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4sta: 4. Kursplaner<\/a><\/p>\n\n\n\n

*Kvinnoserier \u00e4r en beteckning p\u00e5 serier gjorda av och i viss m\u00e5n f\u00f6r kvinnor. Termen lanserades av Horst Schr\u00f6der p\u00e5 1980-talet och anv\u00e4ndes framf\u00f6r allt f\u00f6r antologialbumet “Spegelns ansikte”, utgivet 1982 p\u00e5 Medusa. Termen fick ocks\u00e5 ett eget uppslagsord i den f\u00f6rsta upplagan av Nationalencyklopedin 1989\u201396. Begreppet beskrivs p\u00e5 Nationalencyklopedin som “tecknade serier av kvinnor om specifikt kvinnliga erfarenheter” och att de “b\u00f6r inte f\u00f6rv\u00e4xlas med serier av kvinnor generellt”. Idag anv\u00e4nds termen ytterst s\u00e4llan. (Seriewikin).<\/sup><\/sub><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag t\u00e4nkte aldrig att jag skulle bli l\u00e4rare. \u00c4n mindre p\u00e5 en serieskola. Min syn p\u00e5 serieskolor var att de var on\u00f6diga. Teckna serier var inget man l\u00e4rde sig i skolb\u00e4nken, menade Sture Hegerfors redan i f\u00f6rsta numret av Svenska Serier (1979) och jag h\u00f6ll l\u00e4nge med honom p\u00e5 den punkten. Det fanns inga serieskolor […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"class_list":["post-3089","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-serieskolan-i-malmo-de-forsta-aren-2"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3089","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3089"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3089\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3157,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3089\/revisions\/3157"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3089"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3089"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3089"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}