{"id":981,"date":"2016-06-02T13:55:04","date_gmt":"2016-06-02T13:55:04","guid":{"rendered":"http:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=981"},"modified":"2026-01-13T15:09:06","modified_gmt":"2026-01-13T15:09:06","slug":"vad-kostar-ett-serieverk","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/?p=981","title":{"rendered":"Vad kostar ett serieverk?"},"content":{"rendered":"
\"RM2\"<\/a>
Hamsterkorv p\u00e5 burk. Serieinstallation av Les Requins Marteaux. Angoul\u00eame 2006. Foto: Gunnar Krantz<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c4r f\u00f6rlagan till en offsetpl\u00e5t verkligen\u00a0n\u00e5got att h\u00e4nga p\u00e5 v\u00e4ggen? Mot bakgrunden av alla serieutst\u00e4llningar tycks svaret p\u00e5 fr\u00e5gan vara ja och personligen\u00a0kan jag\u00a0inte komma undan att\u00a0jag tycker det \u00e4r intressant att se \u201dhur det \u00e4r gjort\u201d. Vilken penna som anv\u00e4nts, f\u00e4rgl\u00e4ggningsteknik, format, retuscheringar o s v. Riktigt intressant till och med. Ett rent fackm\u00e4ssigt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt med andra ord. Jag har sj\u00e4lv ocks\u00e5 gjort mig skyldig till ett flertal s\u00e5dana utst\u00e4llningar, med egna och andras verk. Med ibland lyckat resultat.
\nMen \u00e4r det konst?<\/p>\n

Ja! Alla serieoriginal som tar plats p\u00e5 v\u00e4ggen p\u00e5 en konsthall, ett museum eller ett galleri f\u00f6rvandlas till konstverk. F\u00f6rklaringen till denna h\u00e4pnadsv\u00e4ckande transformation kan h\u00e4rledas till 60-talet och formulerades av de amerikanska konstkritikerna Arthur Danto och George Dickie och kallas f\u00f6r den institutionella konstteorin<\/em>. En idag r\u00e5dande och allm\u00e4nt accepterad teori, som i korthet g\u00e5r ut p\u00e5 att allt som konstf\u00e4ltet p\u00e5st\u00e5r \u00e4r konst ocks\u00e5 \u00e4r det. T ex serieoriginal upph\u00e4ngda p\u00e5 en v\u00e4gg (och allt annat ocks\u00e5 f\u00f6r den delen).
\nOch det \u00e4r ju bra. Serier \u00e4r ju konst! Eller hur!<\/p>\n

Visserligen, men fr\u00e5gan \u00e4r om det alltid var serietecknarens intention att det var just sj\u00e4lva originalet, som \u00a0var t\u00e4nkt att uppfattas som ett\u00a0konstverk – f\u00f6r de flesta var kanske snarare publikationen \u2013 seriealbumet, boken, den \u201dgrafiska romanen\u201d. Det spelar i sammanhanget mindre roll. Enligt den j\u00e4rnh\u00e5rda institutionella konstteorins har upphovspersonens intentioner eller \u00e5sikt ingen st\u00f6rre relevans. Det \u00e4r i praktiken om\u00f6jligt att bevisa att n\u00e5got som en g\u00e5ng f\u00f6rklarats som varandes ett konstverk (\u201dkonsekrerats\u201d skulle Bourdieu s\u00e4ga) inte<\/u> \u00e4r det. Inte ens p\u00e4rmen med pressklipp, tydligt markerat \u201dNot part of the exhibition\u201d g\u00e5r fri. Har en kritiker eller curator eller museiintendent f\u00e5tt syn p\u00e5 – och fattat tycke – g\u00e5r det liksom inte att backa bandet. D\u00e5 \u00e4r det ett konstverk!<\/p>\n

\"RM\"
Serieinstallation av Les Requins Marteaux. Angoul\u00eame 2006. Foto: Gunnar Krantz<\/figcaption><\/figure>\n


\nTre kategorier<\/strong>
\nDe serieutst\u00e4llningar vi ser idag kan lite grovt delas in i tre kategorier: De pedagogiska, som visar upp seriernas hantverk och enligt min mening hamnar n\u00e4ra det vi annars kallar till\u00e4mpad konst (sl\u00f6jd, konsthantverk, design) de modernistiska, d\u00e4r serieoriginalen visas upp som upph\u00f6jda artefakter (inramade, bakom passepartout) och den sista\u00a0\u2013 som samtida konst. (Denna kategori \u00e4r den minst vanliga).<\/p>\n

Att kunna avg\u00f6ra\u00a0skillnaden mellan till\u00e4mpad konst, modernistisk och samtida \u00e4r inte alltid helt l\u00e4tt. I den till\u00e4mpade konsten ligger tyngdpunkten p\u00e5 gestaltning, skicklighet att f\u00f6lja en viss tradition och i det f\u00f6rmedlade inneh\u00e5llet eller funktionen (t\u00e4nk Elsa Beskow och Hans Arnold), i den modernistiska betonas artefakter producerade av upph\u00f6jda (oftast manliga) genier (t\u00e4nk Picasso) och i den samtida konsten \u00e4r det den id\u00e9n och\u00a0konceptet efter vilket verket framst\u00e4llts, som \u00e4r avg\u00f6rande, \u00a0inte hur det gjorts eller vem som framst\u00e4llt det (t\u00e4nk Jeff Koons och Cindy Sherman).<\/p>\n

N\u00e4r nu serierna tar plats p\u00e5 konstomr\u00e5det (vilket jag tycker \u00e4r bra) \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s viktigt att k\u00e4nna till dessa r\u00e5g\u00e5ngar, s\u00e5 att en inte r\u00e5kar hamna fel. Att sammanhanget och tilltalet verkligen \u00e4r det r\u00e4tta f\u00f6r det egna arbetet. G\u00f6r jag denna utst\u00e4llning f\u00f6r att visa upp min eller andras hantverksskicklighet, pretenderar jag p\u00e5 att vara en heroisk modernist (kanske inte?), eller anv\u00e4nder jag mig av utst\u00e4llningsformen i den samtida konstkontexten f\u00f6r att just den b\u00e4st f\u00f6rmedlar min id\u00e9 till min t\u00e4nkta publik?<\/p>\n

Konstens regler<\/strong>
\nS\u00e5 om d\u00e5 inramade serieoriginal st\u00e4lls ut och d\u00e4rigenom f\u00f6rvandlas till konst \u2013 \u00e4r inte allt som det ska d\u00e5? Till och med i enlighet med en allm\u00e4nt erk\u00e4nd konstvetenskaplig teori! Jo, det kan en tycka. Men anser vi det, d\u00e5 uppst\u00e5r ocks\u00e5 en annan fr\u00e5ga. Vad \u00e4rret v\u00e4rt?
\nF\u00f6r att kunna avg\u00f6ra det \u00a0m\u00e5ste vi v\u00e4nda oss till den ovan n\u00e4mnde sociologen Pierre Bourdieu och f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 konstens omv\u00e4nda ekonomi och hur den p\u00e5verkar v\u00e4rdet p\u00e5 marknaden.<\/p>\n

F\u00f6r bli en framg\u00e5ngsrik\u00a0konstn\u00e4r b\u00f6r konstverken, enligt Bourdieu, i f\u00f6rsta hand skapas f\u00f6r andra producenter ( d v s andra konstn\u00e4rer), vara en begr\u00e4nsad produktion (unik, exklusiv) och avvisa alla krav p\u00e5 ekonomisk vinning. Den stora konsten skapas inte f\u00f6r pengar, den skapas f\u00f6r sin egen skull och alla f\u00f6rs\u00f6k att koppla ihop den med ekonomi devalverar dess v\u00e4rde. Det viktiga \u00e4r erk\u00e4nnandet fr\u00e5n kollegor och konkurrenter \u2013 inte fr\u00e5n den breda publiken. R\u00e4tt sorts erk\u00e4nnande tillsammans med recensioner av framst\u00e5ende kritikerna, medverkan i de r\u00e4tta sammanhangen, p\u00e5 de viktiga utst\u00e4llningarna och de tongivande institutionerna, skapar efterhand ett slags \u201drykte\u201d, som Bourdieu kallar \u201dkulturellt kapital\u201d. Cred, skulle en ocks\u00e5 kunna s\u00e4ga.<\/p>\n

Den stora finessen med det kulturella kapitalet \u00e4r att det efterhand omvandlas till ett ekonomiskt s\u00e5dant. Ju mer cred i de r\u00e4tta kretsarna, desto h\u00f6gre priser p\u00e5 ens konstverk (s\u00e5 sm\u00e5ningom) och st\u00f6rre beundran fr\u00e5n den breda publiken. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r Lichtensteins avm\u00e5lade serierutor g\u00e5r f\u00f6r 90 miljoner dollar, men inte de\u00a0anonyma serietecknare vars original de \u00e4r baserade p\u00e5.<\/p>\n


\nReda pengar<\/strong>
\nMen\u2026 motbevisar inte senare tids slutnoteringar p\u00e5 Herg\u00e9-original denna teori, kanske n\u00e5gon inv\u00e4nder. Nej. F\u00f6rlagorna till de offsetpl\u00e5tar med vilka Tintin<\/em>-albumen tryckts r\u00e4knas enligt mig inte in i\u00a0kategorin \u201dkonstverk\u201d. De \u00e4r snarare ett slags samlarobjekt\u00a0med proveniens, j\u00e4mf\u00f6rbara med\u00a0t ex handskrivna brev av Abraham Lincoln, Marilyn Monroes kl\u00e4nning\u00a0och Jimi Hendrix gitarr. D v s n\u00e5got som anv\u00e4nts i f\u00f6rh\u00e5llande till dessa oerh\u00f6rt k\u00e4nda m\u00e4nniskors verksamhet. I Herg\u00e9s fall f\u00f6rst\u00e5s fr\u00e4mst kopplingen till den v\u00e4rldsber\u00f6mde karakt\u00e4ren Tintin. F\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r dessa v\u00e4rderingar \u00e4r att det finns en tillr\u00e4ckligt stor grupp kapitalstarka samlare som \u00e4r beredda att sl\u00e5ss om dem och\u00a0p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skapa en marknad.<\/p>\n

F\u00f6r oss serieskapare \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s av stort intresse att de d\u00e4r f\u00f6rlagorna till offsetpl\u00e5tar inte bara samlar p\u00e5 sig kulturellt kapital, genom att inkluderas i olika konstsammanhang, utan att detta s\u00e5 sm\u00e5ningom ocks\u00e5 oms\u00e4tts i reda pengar. Problemet \u00e4r bara att vi just nu s\u00e4ljer v\u00e5ra arbeten alldeles f\u00f6r billigt.<\/p>\n

Rea p\u00e5 serieoriginal<\/strong>
\nSvenska serieoriginal s\u00e4ljs idag till mycket l\u00e5ga priser. I de flesta fall fr\u00e5n n\u00e5gra hundralappar till knappa tusenlappen. L\u00e5ngt, l\u00e5ngt under vad en \u00a0bildkonstn\u00e4r skulle acceptera som rimlig betalning ens f\u00f6r en enkel skiss eller ett grafiskt blad. Den enda konstprodukt jag ser framf\u00f6r mig som g\u00e5r f\u00f6r s\u00e5 l\u00e5ga belopp \u00e4r den s k multipeln, i vars koncept ligger att den ska vara billig och d\u00e5 r\u00e4knas allt under 5.000 som hyfsat billigt.<\/p>\n

Men \u00e4r det inte bra att serieoriginal i Sverige s\u00e4ljs s\u00e5 billigt? D\u00e5 kan ju alla som vill k\u00f6pa ett. Jo, just nu \u00e4r det nog en \u00a0smart investering. Men de som k\u00f6per serieoriginal i Sverige idag har f\u00f6rmodligen inga st\u00f6rre h\u00f6gar med pengar som ligger och br\u00e4nner p\u00e5 nollr\u00e4ntekonton och det finns heller\u00a0ingen marknad att investera i, till skillnad mot Frankrike, d\u00e4r Herg\u00e9 drar med sig inte fullt lika ber\u00f6mda kollegors arbeten upp p\u00e5 niv\u00e5er d\u00e4r man faktiskt f\u00e5r betala en s\u00e5d\u00e4r 12.000 \u20ac f\u00f6r gl\u00e4djen att \u00e4ga en \u00e4kta Nestor Burma<\/em> av Tardi.<\/p>\n

D\u00e4r \u00e4r vi inte \u00e4n.
\nFr\u00e5gan \u00e4r \u00a0– hur kommer vi dit?
\nG\u00e5r det?<\/p>\n

 <\/p>\n

\"RM3\"
Serieinstallation av Les Requins Marteaux. Angoul\u00eame 2006. Foto: Gunnar Krantz<\/figcaption><\/figure>\n

Strategi\u00a0<\/strong>
\nJag tror det. Men f\u00f6r att g\u00f6ra det m\u00e5ste vi definiera v\u00e5ra egna arbeten utifr\u00e5n de ovan n\u00e4mnda kategorierna. Om nu mina serieoriginal h\u00e4ndelsevis kommer att betraktas som konstverk i n\u00e5got sammanhang, i vilken kategori vill jag d\u00e5 att de ska ing\u00e5. Den till\u00e4mpade konsten (jfr design, konsthantverk), den modernistiska eller den samtida. I\u00a0den f\u00f6rsta kategorin blir serieoriginalen en slags artefakt som pekar tillbaka p\u00e5 sj\u00e4lva huvudverket \u2013 boken, albumet, serietidningen den “grafiska romanen” \u00a0– objekt f\u00f6r samlare som i f\u00f6rsta hand \u00e4r intresserade av sj\u00e4lva serien, eller dess skapare. Vem skulle t ex tacka nej till att \u00e4ga ett original av Carl Barks, \u00a0Rumiko Takahashi eller Rune Andr\u00e9asson?<\/p>\n

Den modernistiska approachen kan vi enligt min mening avskriva direkt. Konstriktningen tillh\u00f6r historien och att g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 den idag skulle\u00a0enbart uppfattas som \u00f6verdrivet, pomp\u00f6st och historiel\u00f6st. Att Picasso uttalade sig positivt om amerikanska serier och skapade\u00a0en serie – Francos dr\u00f6m om l\u00f6gn<\/em> – i form av en etsning, lyfts ibland\u00a0fram som exempel,\u00a0\u00a0men detta \u00e4r undantaget.<\/p>\n

Samtida seriekonst<\/strong>
\n\u00c5terst\u00e5r d\u00e5 den samtida. H\u00e4r har vi mycket kvar att g\u00f6ra. Seriemediet passar n\u00e4mligen mycket v\u00e4l in i samtidskonstens bruk av olika uttryck och medier, som t ex video, animation, foto, dans, performance m m. \u00c4n mer intressant blir det om vi tar in digitalisering i diskussionen. Hur bed\u00f6mer vi ett serieoriginal som enbart existerar som en datafil och best\u00e5r av ettor och nollor? \u00c4r det ett digitalt konstverk? Hur presenterar vi det? I vilken form s\u00e4ljer vi det?<\/p>\n

M\u00e5ste man bli konstn\u00e4r d\u00e5, inv\u00e4nder s\u00e4kert en hel del vid det h\u00e4r laget. \u00a0Alla vill kanske inte bli det. Om en nu bara vill teckna serier. Duger inte det? Jo, och det \u00e4r just det som \u00e4r min po\u00e4ng. Genom att vi\u00a0serietecknare tydligt definiera utifr\u00e5n vilken kategori vi vill att v\u00e5ra\u00a0arbeten ska bed\u00f6mas, blir ocks\u00e5 det vi g\u00f6r l\u00e4ttare att kommunicera och d\u00e4rmed priss\u00e4tta.<\/p>\n

\u00c4r\u00a0vi \u00e5 andra sidan av den \u00e5sikten att serierna b\u00f6r\u00a0ta sin\u00a0r\u00e4ttm\u00e4tig plats i den samtida konsten finns f\u00f6rst\u00e5s den m\u00f6jligheten. Men framg\u00e5ng h\u00e4r f\u00f6ruts\u00e4tter i s\u00e5 fall att vi f\u00f6rh\u00e5ller oss till\u00a0konstens regler och inte l\u00e4ngre okritiskt upph\u00f6jer serieoriginalet – den d\u00e4r f\u00f6rlagan till offfsetpl\u00e5ten – till sj\u00e4lva konstverket, utan t\u00e4nker p\u00e5\u00a0det som en del av en konceptuell helhet \u2013 m\u00f6jlig att presentera i de sammanhang samtidskonsten erbjuder.<\/p>\n

\/Gunnar Krantz<\/p>\n

 <\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r det andra inl\u00e4gget kring seriemediets status och serieskaparnas villkor. Fler f\u00f6ljer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c4r f\u00f6rlagan till en offsetpl\u00e5t verkligen\u00a0n\u00e5got att h\u00e4nga p\u00e5 v\u00e4ggen? Mot bakgrunden av alla serieutst\u00e4llningar tycks svaret p\u00e5 fr\u00e5gan vara ja och personligen\u00a0kan jag\u00a0inte komma undan att\u00a0jag tycker det \u00e4r intressant att se \u201dhur det \u00e4r gjort\u201d. Vilken penna som anv\u00e4nts, f\u00e4rgl\u00e4ggningsteknik, format, retuscheringar o s v. Riktigt intressant till och med. Ett rent fackm\u00e4ssigt […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-981","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-seriepolitiska-texter"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/981","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=981"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/981\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1451,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/981\/revisions\/1451"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=981"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=981"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gunnarkrantz.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=981"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}