Pandemiåret 2021 beskrivs mycket som de inställda och uppskjutna evenemangens år. Kanske är den ofrivilliga isoleringen en förklaring till den rätt så omfattande aktivitet som ändå bedrivits – fast då under devisen – Vi ställer inte in, vi ställer om! Festivaler, konferenser, seminarier, mässor, fester, utställningar, releasepartyn. Allt har gjorts på distans och via zoom eller teams. En oerhörd kraftansträngning har gjorts för att byta ut det handfast fysiska till digitala ettor och nollor. Det är som om vi bara gått och väntat på det – den totala omställningen – skiftet. Samtidigt har saknaden efter den fysiska verkligheten blivit extremt påtaglig. För även om vi alla verkligen gjort så gott vi kunnat, så är det inte detsamma att uppleva alla dessa evenemang online. Det är nog alla på det klara med nu – även de mest ivriga tillskyndarna av ett liv på nätet.
På Malmö universitet
Att vi är mogna för det digitala står helt klart. Kursen Digital Comics, som jag återkommande har kursansvaret för, blir mer och mer som en renodlad seriekurs, där det digitala innehållet nu är så självklart att det nu egentligen inte behöver påtalas. De flesta arbetar digitalt numera och många har inte ens tagit vägen över papper och penna utan började direkt mer ritplattan. Poängen med denna kurs är numera mycket det internationella sammanhanget och att i realtid uppleva hur serierna utvecklas. I år hade vi studenter både i Sydamerika och Japan (ni får själva räkna på tidsskillnaden) och introducerade även moment kring spelmotorerna Twine och Ren Py.
En annan kurs som jag gått och funderat på i snart tio år kunde nu äntligen realiseras. En grundläggande kurs i Narrativ design, med introduktioner till storyboard, location scouting och visualisering av koncept. Häpnadsväckande många hittade fram till kursen trots mycket kort deadline och när den nu ges igen, finns den bland de mest sökta på K3.
Projektet Serielab på Mau har också rullat på i expressfart. I januari anordnande vi tillsammans med Film i Skåne speed-dating för serietecknare och manusförfattare från Alma Manusutbildning. Vi genomförde även en masterclass med Magnus Jonason i storyboard för serietecknare.
Ett annat projekt var ett webbinarium kring serier och forskning med Anna Jonsson och Axel Brechensbauer från The Research Comic Group, Lunds universitet och Saskia Gullstrand och undertecknad från Serielab. Fortsättningen på det finns f n att se på Orkanenbiblioteket i form av en utställning. En version av min och Saskias presentation ingick också i Bok & Biblioteksmässans direktsända Forskartorget.
Serielab höll i en heldag på Skillinge Seriefestival kring fenomenet serietidningen. Medverkade gjorde Robert Aman, Jacob Habinc och Andreas Nilsson, Linnéa Lindsköld, Carl Johan De Geer, Annika Olsson och Charlie Christensen. Allt sändes online och med alla tänkbara hjälpmedel. Min föreläsning hette “Serietidningen – en fantastisk innovation” och utgick ifrån ett loppsifynd: En låda full av serietidningar från sent 1900-tal.
Serielab var också en del av forskningskonferensen The Contemporary Nordic Comics Research Conference, som anordnades på Malmö universitet i Oktober, med två dagar fulla av föreläsningar, presentationer, intervjuer och panelsamtal. Coco Moodysson gjorde affischen och Sture Hegerfors var inbjuden som hedersgäst. En film med honom hittar ni här: Sture Hegerfors – Hedersgäst.
Serier från Kristianstad
Det stora projektet jag aviserade i min förra årskrönika tog sin början i några gouachemålningar efter svartvita fotografier. Efterhand uppstod frågan kring det fotografiska och tecknandets praktik – och vad som gör att vi uppfattar vissa konstverk som mer intressanta än andra. Det projektet har fortgått under året och resulterat i två serier, tryckta på risograf; Lapsan Souchong och I love Nina Hagen. Båda serierna utgår från fotografier och eftersträvar att reproducera kamerans syn på vår verklighet, som under pandemiårens zoomande blivit alltmer påtaglig. Det kan tyckas att två serier om totalt 8 sidor inte är mycket produktion på ett år, men resultatet har föregåtts av ett omfattande arbete. Inför arbetet med den första serien skrev jag en längre analys av Michel Crespins postapokalyptiska serie Marseil, som kom ut i slutet på 70-talet. Denna blev sedan föremål för både ett högre seminarium, Drawing from experience in higher education and research som jag höll tillsammans med Sara Teleman, professor i illustration på Konstfack och en artikel publicerad i Bild & Bubbla nr 4 2021. Se föreläsningarna här: Gunnar Krantz and Sara Teleman: Drawing from experience in higher education and research.
Utställningar i Seriestaden
Malmö Kommunanställdas konstförening bjöd in mej att delta i en samlingsutställning på Gallerihelgen i den arkitektoniskt spännande Rådhushallen. Det gav mig anledning att pröva mina färgstarka serieoriginal mot en reklamaffisch och risograftryck med motiv från Kooperativa Förbundet. Ett av originalen från Kooperatören dök sedan upp i förstoring på staketet längs Folkets Park, som del i satsningen på Seriestaden Malmö med ett särskilt “seriestråk”. Att få presentera just denna folkrörelseanknutna serie på två historiskt så intressanta platser har varit mycket hedrande.
